Arkiv för kategori Må bra

- Sida 2 av 52

Testat: PRX-T33 ny potent ansiktsbehandling utan nålar

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Faksimil ut Aftonbladet 17 mars 2021.

PRX-T 33. Det låter som en rymdfarkost i Star Wars, men nej, det är en ny typ av ansiktsbehandling där PRX står för peroxid och T 33 står för 33 procent triklorättiksyra, som är en otroligt potent syra.
På 90 -talet fräste man bort det mesta av hudens skyddsbarriär med TCA-syra-behandlingar. Metoden gick under namnet ”vinkelslipen” hos hudläkare och konvalescensen var flera veckor. Men som i de flesta branscher går den biotekniska utvecklingen framåt. Ett italienskt forskarteam kom för några år sedan på att om man blandade upp triklorättiksyran med väteperoxid så uteblev den aggressiva nerslipningen av överhuden men stimuleringen och förnyelseprocess i huden kom igång. Minus alla negativa bieffekter. Nu är det ansiktsbehandlingen som är på allas läppar.

Liane Åsberg, auktoriserad hudterapeut

”Man kan närmast beskriva behandlingen som en aktiv biostimulering av huden och den kan göras på alla typer av hudtoner, även de mycket mörka. Huden blir heller inte ljuskänslig som efter en konventionell syrabehandling, så den kan utföras alla årstider”, förklarar Liane Åsberg, auktoriserad hudterapeut på salong Tant Raffa i Stockholm.
Behandlingen kan utföras separat eller i kombination med andra tekniker, som microneedling eller mesoterapi. Liane börjar behandlingen med en apparat som kombinerar rött och blått LED-ljus, värmande radiofrekvens och vakuum – Magic Pot. Den masserar och värmer upp vävnaden på djupet och förbereder vävnaden för PRX-T33.

 

Efter ca 20 minuter är det dags för de ärtstora geléklumparna med den aktiva substansen att tryckas in i huden med hjälp av masserande rörelser. Allt efter ett speciellt behandlingsmönster.
”Jag valde att ta hem den här metoden för att jag gillar att arbeta med mina händer. Man känner hudens kondition och reaktioner på ett helt annat sätt än när man applicera syror med penslar som annars är det vanliga”, berättar Liane Åsberg som har blivit känd för att ha vidareutvecklat Tibetansk Faceliftmassage och de senaste 15 åren utbildat andra terapeuter i tekniken.

En ärtstor geléklump med den aktiva substansen klickas ut på huden för att masseras in under handfast tryck. Inget injeceras in i huden

Det pirrar till aningen i huden vid den aktiva massagen, men det kan inte liknas vid det pirret som man kan känna vid en konventionell syra-behandling. Efter en lugnande applicering av kalla vattendränkta pads och en lugnande, kylande arkmask är jag på banan igen. Bäst effekt av den timslånga behandlingen ser jag på mina linjer vid ögonvrån. Mina kråksparkar är borta. Nåja, nästan. Liane kan bara konstatera att jag inte är den första som upplever den här omedelbara plumpingeffekten av huden. Metoden ska även förbättra ärrbildningar och pigmenteringar, enligt tillverkaren.
Jag kan se hur rynkorna försvinner under mina händer när jag masserar in ämnet i huden. Jag ser också mycket goda resultat på dekolletaget och hos acnekunder, men det behövs fler än en behandling då”, berättar Liane Åsberg.

PRX-T33 masseras in i huden med visst tryck.

Efter några dagar upplever jag en lätt fjällning av huden vid näsvingarna. Det är allt. Efter tre-fyra dagar uppstår en bebismjuk struktur i huden. Det var längesedan den känslan uppstod kan jag säga, utan att avslöja min ålder.

Vad heter metoden: PRX-T33
Var gjorde jag behandling? Tant Raffas hudvård och utbildning på Söder i Stockholm
Vad är det för slags behandling?: Metoden består av två olika syror varav en är transportör av det aktiva ämnet som stimulerar huden underifrån. Metoden beskrivs som en nålfri biorevitalisering av huden.
Vad kostar en behandling?: 1995 – 3995 kr beroende på område och kombination
Vad händer i huden? Enligt tillverkaren stimuleras hudens vävnadstillväxt
Vilka ska inte göra behandlingen? Gravida, ammande, aktiv herpes. Minst 14 dagar efter avslutad Retinol/AHA-behandling
Upplevelse: Jag har testat många metoder genom åren och den här ansiktsbehandlingen tar hudens kondition till en ny nivå. Porerna minskar och strukturen förbättras.Bäst effekt såg jag på de grunda rynkorna runt ögonen.

Behandlingen avslutas med en svalkande arkmask

Kina överger djurtester på kosmetika (nästan)

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Kina kan snart säga good bye till djurförsök i kosmetikaindustrin. 1 maj 2021, ändras lagarna om obligatoriska tester för importerade produkter.

Idag var en bra dag! Det hände tre bra saker. Jag tog min klimat-examen på Schibsted och är diplomerad ”Sustainability Changemaker”. Garnier har blivit officiellt godkända av Cruelty free International och får använda sig av Leeping Bunny märkningen på sina produkter. Men kanske det viktigaste; Kina rycker allt närmare ett totalförbud mot att testa importerad kosmetik på djur. Det sistnämnda rapporterar Cosmetics design Europe.

Från och med den 1 maj i år, 2021, kommer importerad ”vanlig” kosmetika inte att behöva genomgå djurförsök. Det har Kinas National Medical Products Administration (NMPA) beslutat i en kommuniké den 4 mars. Myndigheten meddelar också ”att de i och med detta beslut börjar acceptera data från alternativa djurförsöksmetoder för registrering och nyanmälan av kosmetiska ingredienser”.

Vad är då vanlig kosmetika? Jo, produkter som inte gör anspråk på att vara ”anti-ageing” , ”hudblekande” eller ”behandla acne”. De här tre hudvårdskategorierna är undantagna och måste fortfarande testas på djur. Blä. Och why?

Enligt den kinesiska myndigheten NMPA var ett av huvudmålen för den nya icke-testande policyn att ”det finns accepterbara toxikologiska testdata från alternativa testmetoder”, skriver Cosmetics design Europe.

Vad krävs då av producenter som vill exportera sina produkter till Kina?

För det första måste företagen kunna visa upp ett certifikat för ”god tillverkningssed” (GMP = Good Manufacturing Practices) utfärdat av inhemska myndigheter som kan bifoga relevanta bedömningsresultat och bekräfta produktsäkerheten. Företagen kommer fortfarande att vara skyldiga att utföra djurförsök på produkterna som är avsedda för spädbarn och barn eller om de använder nyframtagna kosmetiska ingredienser under en tre år lång övervakningsperiod, eller om ”anmälaren, ansvarig person eller tillverkare listas som ett viktigt övervakningsmål enligt NMPA: s kvantitativa betygssystem”. Vad det sistnämnda innebär kan man bara spekulera i.

8 mars – I dag hyllar jag alla kvinnor som jobbar på fältet

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Plastletare i Bangalore och projektet Plastics for change  Foto: Agneta Elmegård

Idag är det internationella kvinnodagen. Det är en dag som den här som jag skänker en tanke åt alla fantastiska kvinnor som jag träffat på resor jag gjort genom åren – i skönhetens tjänst. Kvinnor som sliter för några kronor om dagen för att vi ska dofta gott, vara piffiga och kunna köpa ljuvliga produkter. Som kvinnorna vid vaniljodlingarna på Seychellerna, eller kvinnorna i argankollektivet Marjana i Marocko och kvinnorna på soptippen i Bangalore i Indien, som tjänar 2500 kronor i månaden. Dessa kvinnorna är de sanna hjältinnorna.

Vaniljodlingen på Seychellerna. Foto: Agneta Elmegård
Argankollektivet Marjana. Marocko. Foto: Agneta Elmegård

Silly Seasons – Estée Lauder köper Deciem för 12 miljarder

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Deciem äger The Ordinary och företaget startades av kanadensaren Brandon Truaxe 2013. Brandon tog sitt liv blott 40 år gammal 2018. Bild från Deciems Instagramkonto.

Ett av världens dyraste företagsköp inom skönhetsbranschen är på väg att genomföras. Det är amerikanska Estee Lauder Companies (ELC) som förvärvar 76 procent av aktierna i Deciem senast 2024 (idag har de 26 procent). Motsvarande 12 miljarder kronor får de punga ut för köpet. 12 miljarder…

Det kanadensiska företaget Deciem, som släpper sin första doft i dagarna, värderas till 24 miljarder kronor eftersom ELC betalar 12 miljarder kronor för att öka sin andel i märket.

”Under de senaste fyra åren har vi byggt ett riktigt speciellt långsiktigt partnerskap med det otroliga Deciem-teamet och vi är glada över vad framtiden kommer att innebära”, säger Fabrizio Freda, VD och koncernchef för ELC, till Cosmetic Business.

Deciem är känt för sin prisvärda kosmetika och ökade försäljningen till 460 miljoner dollar förra året, vilket speglar en större branschefterfrågan på hudvård där konsumenter i allt högre grad experimenterar med ingredienser som AHA-syror och niacinamid.

Deciem, The Abnormal Beauty Company, är ett företag som två år på raken har bojkottat Black Friday. Om det kan ni läsa här.

Plastic for Change och The Body Shop minskar plastberget i Bangalore

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
The Body Shop har precis släppt hudvårdsserien Lemon – Purifying hand wash och Hair & Body Wash där flaskorna är gjorda av återvunnen plast sorterad av plastletare i Bangalore, Indien.

Det är drygt ett år sedan som The Body Shop presenterade ett unikt samarbete med organisationen Plastic for Change och plastletare i Bangalore, Indien. Det började i låg skala med flaskorna ur serien Ginger Anti Dundruff Schampoo och balsam, men projektet var så lyckat att man fortsätter att arbeta med den återvunna plasten i Indien.

Tre miljarder av jordens befolkning har inte någon tillfredställande sophantering. Så här ser floden ut som rinner genom Bangalore. Mer skräp än vatten…och det mesta sköljs tyvärr ut i den Indiska Oceanen och orsakar svårt lidande för vattenlevande djur.

I utkanterna av Bangalore samlas soptipparna på ett pärlband. Den närmsta ligger bara en halvtimmes bilväg utanför stadsgränsen. En gammal övergiven gruva får tjäna som stadens soptratt för resterna som inte går att sortera på något sätt. Hamnar soporna inte i den övergivna gruvan hamnar avfallet i den flod som delar staden på mitten och som går rätt igenom den livliga marknaden. Inte sällan ligger soptipparna mitt i en rondell, under en motorvägsuppfart eller granne med ett modernt bostadsområde för välbärgade. Innan pandemin bröt ut fick jag möjligheten att besöka några av plastletarna i Bangalore som bor och arbetar på soptipparna och som ingår i det unika projektet som Plastic for Change bedriver på Aftonbladet kan du läsa artikeln i sin helhet.

Rika Rekka är en av Indiens 1.2 miljoner plastplockare. Hon lämnade sin dotter till släktingar i Deli för att bege sig till Bangalore. Hon tjänar 2500 kr i månaden. Foto: Agneta Elmegård

Rika Rekka tjänar 2500 kronor i månaden på att sortera torra sopor. Hon flyttade från Deli för fyra år sedan. Hennes då fyra år gamla dotter lämnade hon hos släktingar. Trots den tryckande hettan och tusentals surrande flugor finns det olika grader av helvetet.
”Det är mycket lättare att sortera skräp i Bangalore, för det är inte så varmt här. I Delhi är det fruktansvärt hett och det försvårar arbetet”, menar Rika som sorterat sopor i stort sett hela sitt 38 åriga liv.

Rika ser framför sig att hon kommer att jobba på sopstationen i drygt fem år till innan hon återvänder hem till familjen i Delhi.
Jag längtar efter att få vara med min familj. Arbetet här är ganska enformigt. Jag sitter i flera timmar åt gången och ryggen tar stryk, men det här är det enda jag kan”.

Rika sorterar snabbt och effektivt. Hon sitter i mitten av stora plastsäckar som formar sig som en blomma runt henne. På tippen bor också flera barn. Ett spädbarn sitter i en övergiven barnstol mitt i soporna medan hans mamma sorterar. Då och då rör sig sopberget utan synlig anledning. Någonstans där djupt där inne kalasar råttorna på matrester.

Ett tjugotal familjer bor på sopstationen som ligger vägg i vägg med ett lyxigt bostadsområde i Bangalore. Sedan mars 2020 har Indiens regeringen stoppat importen av andra länders plastavfall. Foto: Agneta Elmegård

De flesta av sopletarna i Indien tillhör det lägsta kastet – dalit. Det är oftast papperslösa personer som varken kan läsa eller skriva. De befinner sig lägst ner i den socialekonomiska pyramiden och ofta har deras familjer letat skräp i generationer.

Nalini Shekar grundade Hasiru Dala som hjälper de utsatta plastletarna med pappersarbete, sjukvård och skydd. Foto Agneta Elmegård

”Dalit är allas dåliga samvete i Indien. De gör sådant som vi andra aldrig skulle göra. De får inte komma in i husen och betraktas som smuts. Det var dom som tog hand om bajset i de ospolbara toaletterna förr i tiden. De har alltid varit ovärderliga för att samhället inte skulle krascha fullständigt men dom har aldrig egentligen varit en del av samhället. Inga andra kast vill syssla med det som daliterna gör”, berättar Nalini Shekar som startade den icke vinstdrivande hjälporganisationen Hasiru Dala (Grön kraft) som arbetar tillsammans med Plastic for Change och som hjälper plastletarna med sjukvård, pensioner och pappersarbete för ett drägligare liv.

Tusentals barn bor på soptipparna där deras föräldrar arbetar. Foto: Agneta Elmegård

Kanadensaren Andrew Almack är grundare till organisationen, Plastic For Changes. Tillsammans arbetar han hand i hand med Hasiru Dala för att stärka de utsatta daliternas situation. Andrew Almack har skapat en mobil plattform där plastletare kan ansluta sig gratis till för att få reda på bästa dagspriset på plast. Eftersom de flesta plastletarna är analfabeter har plattformen enkla symboler och är till viss mån röststyrd så att användarna enkelt kan förstå informationen. I appen kan de se dagens plastpris och vilken plasthanteringsstation som kan ta emot dem och när.

Andrew Almacks engagemang har  blivit uppmärksammat globalt. 2018 hamnade han på Forbes 30 under 30 lista över unga entreprenörer i Asien som gör skillnad.

”Vi hjälper plastletarna att komma i kontakt med schyssta producenter. De måste också ha giltiga id-handlingar vilket vi hjälper dem att fixa så att de kan ta del av samhället. Det kan låta som en självklarhet men verkligheten är någonting helt annat i Indien”, förklarar Andrew som fick idén till Plastic for changes för tre år sedan efter en ögonöppnande resa i Asien.

Hur många generationer kommer vi att ha förstört för att vi inte tog hand om plasten på ett bra sätt? frågar han sig.

Det brittiska företaget The Bodyshop är ett av de första globala företagen att engagera sig i den här relativt nystartade cirkulära ekonomin i Indien (Garnier anslöt förra året). The Body Shop har förbundit sig att köpa 250 ton petflaskor det första året och använda sig av i sin produktion av schampoflaskor. De blir på det sättet det första globala företaget i världen som börjar handla med community trade-framtagen plast. Det vill säga plast som samlats in under schyssta förhållanden av arbetare som har drägliga arbetsförhållanden, fast lön och pension.
”Vi har länge letat efter projekt där vi kan göra skillnad genom att handla med plast och organisationen Plastic for changes och Hasiru Dala uppfyllde våra krav på schyssta upphandlingsprinciper och ren arbetskraft”, berättar Sanjani Shah, internationell kommunikatör på The Body Shop.

På vissa sopstationer som Plastic for Change arbetar med har man sorteringsband vilket underlättar sorteringen. Mest värda i plastpyramiden är PET-flaskor.
Vackert vackert men farligt farligt. En uttjänt gruva utanför Bangalore fylls med miljonstadens sopor och gifterna når grundvattnet. Stanken sticker i ögonen. Foto: Agneta Elmegård

Ingrediensen: Vad är Polyglutaminsyra – PGA ?

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Svenska märket Make The Make från Skincity har polyglutaminsyra (PGA) i sin senaste makeup

Det dyker upp allt fler skönhetsprodukter med Polyglutaminsyra (polyglutamic acid) som ingrediens. Du hittar polyglutaminsyran (förkortas ibland PGA i inci-listan) i skönhetsprodukter som fixeringssprayer, primers, fuktighetskrämer, serum, foundation och toners. Polyglutaminsyra är en vattenlöslig peptid (eg protein) som består av stora molekyler som formar en hinna över hudens yta och som låser in fukten i hyn. Den har en bra vidhäftningsförmåga vid huden och känns smidig på huden och hindrar fukten från att lämna hyn.

Polyglutaminsyra är en polymer (långkjedjig samansättning) av aminosyran glutaminsyra, som kan bildas naturligt genom fermentering och förekommer rikligt i den mycket slemmiga rätten natto (fermenterade sojabönor) som är en specialité i Japan.

Natto är en fermenterad rätt som påminner om surströmming i doften

Polyglutaminsyran spås bli hyaluronsyrans kronprins inom skönhetsindustrin eftersom den har 4- 10 gånger större fuktbindande effekt än hyaluronsyra. I hudvård och makeup förväntas man använda polyglutaminsyran för att öka elasticiteten, jämna ut hyn och stimulera produktionen av mjölksyra som binder fukt. Skillnaden melan hyaluronsyra och polyglutaminsyran är den förseglande effekten som PGA har men som hyaluronsyran saknar. Däremot har de båda ingredienserna en bra synergerande effekt och hjälper varandra i hudvårdande produkter.

Märket Inkey List har en produkt med ren glutaminsyra i sitt sortiment

Comfydence – Nytt underklädeskoncept ska minska sopberget

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Comfydence är en trosa med inbyggt menskydd/inkontinensskydd som minskar användandet av engångsskydd och är ett bra exempel på cirkulär ekonomi.

Lägg Comfydence på minnet om du har tankar kring engångsbindor och mensskydd. Linda Stoltzhammar och Anna Hellström tyckte att det saknades bra menskydd, eller trosor som skyddar mot urinläckage, på marknaden. Sagt och gjort. Nu har de uppfunnit en högabsorberande typ av trosor som de tycker lever upp till deras förväntningar på tillgänglighet, bekvämlighet, skydd och funktion. No more drops alltså. Och No more waist om man ska tro på deras vision.

Trosorna finns i åtta olika utföranden och kostar från 375 kr

 

Trosorna är gjorda i miljömärkt textil och kollektionen består i nuläget av åtta olika modeller i varierande färger, material och uppsugningsförmåga. Linda och Anna har själva helt ersatt både trosskydd, bindor och tamponger med absorberande trosor.olika varianter och tillfällen i livet. Och för varje köp skänker bolaget 10 kronor till arbetet mot så kallad mensfattigdom som bedrivs av organisationen Wateraid.

 

 

”Om endast 150 000 kvinnor skulle ersätta engångsskydd med våra trosor en dag i månaden under ett år handlar det om 5,4 miljoner skydd – lågt räknat. Tänk vilken skillnad det skulle kunna göra om det blev fler kvinnor, om det även inkluderade inkontinensskydd och om det spred sig utanför Sverige. Det är en svindlande tanke”, säger Anna Hellström till Aktuell Hållbarhet.

Anna Hellström och Linda Stoltzhammar, grundare av Comfydence testar genomsläppligheten av vätska i trosorna. Bild från Comfydence

”Vi vill inte driva förändring baserat på människors klimatångest eller skam- vi vill erbjuda en bättre lösning som gör vardagen enklare”, säger Anna Hellström till sajten Aktuell hållbarhet.

Testat: Åtta bästa krämerna för kyliga dagar

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Fem av mina åtta favoritkrämer när temperaturen sjunker. Ju fetare desto bättre!

Hörrni. Det är kallt! – 12° ute och det väntas snökaos på Österlen. Så fort temperaturen sjunker under nollan dras fukten snabbt ut ur huden om man inte passar sig. Det innebär att man måste tänka lite extra på hudvården innan man beger sig ut. Dessutom är inomhusluften extra torr eftersom elementen går på högvarv. Dubbelt dåligt för hyn alltså. Här har jag valt ut åtta bra krämer för kalla dagar som innehåller extra fett! Tänk på att extra feta krämer ofta kostar en slant extra eftersom man måste tillsätta dyrbara oljor. Bara varnar för prisbilden…

Läs också skiddrottningen Charlotte Kallas hudvårdstips och hur hon sköter huden under vinterhalvåret.

Från vänster: CremorlabSkin Renewal Cream – innehåller blandannat beta-glucan, sheamör och macadamiaolja som alla är ingredienser som har förmågan att kapsla in fukt. 580 kr/50 ml.

Amerikanska The Body Deli är en fet och trevlig bekantskap med liposomer och olja från bulgarisk ros och gurkört.

The Body Deli Creme de la Rose – amerikanskt lågskaligt hudvårdsmärke som förtjänar mer uppmärksamhet. Den här rika krämen håller huden i schack under kalla dagar med hjälp av boragoolja, kukuiolja, gojibär och aminosyror. Doftar fantastiskt också. 929kr/50 ml.

Inika Organic SkincarePhytofuse Renew Maca Root Rich Daycream – Australiska märket Inika är bara ett år gammalt som hudvårdsproducent, men har tagit fram den här extra rika krämen med macarot och argan- och avokadoolja som ger bra oljigt skydd. En riktig pangkräm. Ekologiskt framställd dessutom. 699 kr /50 ml.

PrioriDNA Intense Recovery Créme  – lyxig och smidig ansiktscreme med kraftfulla DNA-reparerande enzymer och fjärilsbuskextrakt. Bra och krämig 24 timmarskräm som kan användas både på dagen och natten. Praktisk burk. 1015/50 ml.

Clarins har kommit ut med en bra kräm för oss 50+:are.

Clarins – Rose Radiance Cream Super Restorative Créme – härligt rosa kräm med extra fet textur, innehåller bland annat hibiskusextrakt, pärlemor och ekologisk harungana (släkt med johannesört). Inriktning 50+. 1049 kr/50ml

Humle och apelsin i en härlig fet balm från Svenska producenten Humle från Kalvsved.

Humle från Kalvsved – Humle ApelsiniSvenskproducerad härligt fet kräm/balm för hela kroppen med humleörten som bas. Doftar fantastiskt och låser in fukten bra. Småskalig produktion i Ydre. Detta är bra förstår ni, till ett pangpris. 220 kr/ 50 ml.

Decubal – Repair Cream – är en riktig räddare i nöden och en prisvärd kräm som alltid åker fram under vinterhalvåret. Den har en fetthalt på hela 70 procent och kan användas varje dag för att hjälpa till att återställa spruckna och röda områden. 119 kr/100 ml.

Svenska märket Decubal har en prisvärd hudvårdsserie speciellt framtagen för att ta hand om torr och känslig hud. Den är utvecklad i nära samarbete med nordiska hudläkare och har funnits i Sverige sedan 1974. Produkterna är parfymfria och allergicertifierade.

Sunday Riley  – ICE Ceramide Moisturizing Cream – En riktigt bra fet kräm med kokosfett och ceramider i basen med skandinaviskt klimat i åtanke, så pass att de valde att lägga världslanseringen i Jukkasjärvi utanför Kiruna.

1 Amerikaska Sunday Rileys senaste kräm krävde 62 försök för att hitta rätt konsistens

Stärnstylisten Momo Schoeman tipsar om bästa hemmafixet

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
DIY -trenden är här för att stanna. Med egna recept har du koll på innehållet. Bild från Nivea

Gör- det- själv-trenden är här för att stanna. Skönhetsprodukterna du behöver under hemmakarantänen plockar du direkt från skafferiet.

”Lyxen är att du tillverkar allt själv. Du får  snabba resultat och du vet precis vad allt innehåller”, tipsar Momo Schoeman, stylist och frisör som är aktuell som gäststylist för Arabiska Vogue.

Hemmakarantänen börjar ta ut sin rätt. Vissa stormtrivs med hemmakontoret medan andra blir uttråkade i avsaknaden av rutiner och inspel från kollegor. I tider som nu är det särskilt viktigt med självomhändertagande av hela kroppen och det innebär även nyttan med att skapa bra och fungerande skönhetsrutiner.
”Det går inte en dag utan att mina kunder frågar, ”vad kan jag göra hemma för att känna mig fin och ta hand om mig själv”. Det är många som inte vågar gå iväg på behandlingar eller ens vill och då är det extra viktigt att ta hand om sin hud. Speciellt håret är utsatt under den här kalla årstiden”, berättar stylisten och frisören Momo Schoeman som plockat det bästa från norrland, Skandinavien och arabvärlden när det kommer till skönhetsrutiner.
”Praktiskt nog finns det mesta nära till hands i ditt eget skafferi, både kaffe, olja och honung”, tipsar Momo som är mannen bakom Loreens och Icona Pops looker.

Efter flera år utomlands så bor Momo nu i Stockholm och driver en egen salong på Östermalm, salong Bymomo. Som frisör vill han slå ett slag för silkesörngott som den bästa investeringen när det kommer till håret och huden.
”Byt ut ditt kuddfodral i bomull med ett örngott gjort av silke. Det skonar både hår och hud och minskar friktionen så att håret inte slits. Jag skrattade åt min mamma när jag var ung men nu vet jag bättre. Hon hade ett långt vackert hår”, säger han med ett leende.Momo driver salongen Bymomo i Stockholm Foto: Martin KiesslingAlla kan inte ha en Momo Schoeman som skapar magi hemma i köket. Men här kommer hans bästa hemmafixknep.
”Det mesta är självklara saker och väl beprövade skönhetsknep. Kleopatra badade i mjölk och honung, sägs det. Det funkade då. Det funkar fortfarande med ingredienser från det egna skafferiet”, tipsar han.

Brunt socker har peelande effekt och kan användas både i håret, på läpparna och kroppen. Bild: Pixabay

Ansikte

Problem: Torra läppar
Det här behöver du: Mandelolja, brunt socker, citron, hallon.
Så gör du: ”Ta lite mandelolja och blanda med brunt socker och pejla läppområdet. Det är en bra behandling bra för att ta bort död hudceller. Mandeloljan är rik på E-vitamin som tar bort pigmentfläckar och ger fukt. Du kan även krossa ett hallon så får du en rosig nyans samt några droppar citron. Citron är antiinflammatorisk och tar bort eventuella bakterier. Om du inte vill använda socker kan du ta en tandborste med en droppe olja och skrubba lätt på läppen. Blodcirkulationen kommer igång. Det sätter även grunden för ett läppstift så att det inte flyter ut lika lätt. Det ger den bästa plumpingeffekten du kan tänka dig”, tipsar Momo.
Hur ofta: En-två gånger i veckan.
Håret
Problem: Torr hårbotten och trassligt hår.
Det här behöver du: Brunt socker, kokosfett, honung, olivolja, avokado och myntablad.
Så gör du: ”Blanda en sked brunt socker med en sked kokosfett eller annan rik olja. Lägg i en droppe mintolja, eller gärna färska pepparmyntablad för aromen och blodcirkulationens skull. Borsta håret innan du duschar så att tovorna reds ut. Tvätta håret och massera in blandningen noggrant i hårbotten och låt sitta en till två minuter. Håret måste få en chans att hitta tillbaka till sig själv och det gör det om roten stimuleras av blodcirkulationen”.
Trassligt hår: ”Blanda en sked honung med 2 skedar olivolja samt en halv avokado. Mosa ihop allt så att det blir som en mjuk krämig massa.  Massera in i nytvättat men handukstorrt hår. Sitt med inpackningen i 10-15 minuter. Därefter kan du skölja ur håret. Har du väldigt tunt hår behöver du inte ens balsam”.
Hur ofta? ”En gång var tionde dag eller en till två gånger i månaden. Masken kan du göra oftare. Byt ut ditt örngott till ett av silke så minskar trasslet. Det är en lyx som man kan unna sig”.
Kokosfett är en bra återfuktare både på kroppen och i håret. Foto: Pixabay

Naglar
Problem: Torra naglar som spricker och skivar sig.
Det här behöver du: Mandelolja, bruntsocker eller salt.
Så gör du: ”Varje kväll ska du smörja in dem i olja, gärna mandelolja eller anna fin olja. Tvätta rent händerna och nagelbanden speciellt. Du får både fukt och huden ljusas upp runt nagelbädden. Massera in noggrant i 30 sekunder per nagel. Skrubba helst inte nageln för då kan den spricka. Händerna kan du med fördel peela med socker- eller saltkorn”. Avsluta med handkrämen innan du går och lägger dig”.
Hur ofta? Varje kväll under vinterhalvåret.

Kroppen
Problem: Torr hud och dålig blodcirkulation.
Det här behöver du: Kaffesump, kroppsborste, kokosolja.
Så gör du: ”Investera i en kroppsborste. Det ska vara en rejäl borste med långt skaft så att du kommer åt även på ryggen. Massera och borsta på torr hud då får du igång blodcirkulation och det gör du innan du går in i duschen. Har du kaffesump tar du och smörjer in höfter och ben med sumpen. Kokkaffe är bäst ha ha, säger jag eftersom jag själv har testat det i Norrland. Koffeinet piggar upp och du får en energikick av behandlingen. Smörj sedan in dig avslutningsvis med kokosolja. Tänk lite extra på baksidan av låren, knäna och armbågarna som behöver extra uppmärksamhet”.
Hur ofta? Varje eller varannan gång innan du duschar.

Tillägg: Ingredienserna i skafferiet som funkar till hemmabehandlingar: Oljor av olika slag, brunt socker, salt, honung, citron, mynta, kokosolja, kaffe, havregryn, avokado och hallon. Bild från Pixabay

Personer med fillers kan reagera efter coronavaccinering

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Personer med fillers kan kan få svullnader och inflamationer i fillersbehandlade områden av Modernas vaccin mot Covid 19. Detta  enligt studier som företaget själv gjort. Bild från Science News

Det har kommit in rapporter från den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA om att personer som har kosmetiska fillers injicerat i ansiktet kan reagera med svullnad och inflammationer på Modernas vaccin mot Corona.
Det är den rådgivande panelen till USA:s läkemedelsmyndighet FDA som noterat att några personer fått biverkningar på ställen där de haft hyaluronbaserade fillers insprutade i huden efter att de tagit Modernas coronavaccin.

”Några av patienterna hade tagit fillers i kinderna sex månader innan de fick vaccin och en patient tog fillers i läpparna två dagar efter vaccinet”, säger hudläkaren Shirley Chi till amerikanska ABC.

Patienter som upplevde reaktioner behandlades med inflammationsdämpande kortison och antihistaminer och reaktionerna ska ha lagt sig kort därefter.

En fillersbehandling är en estetisk behandling där man injicerar hyaluronsyra under huden.

Immunsystemet går på högvarv när du tar vaccin, det är så det ska fungera. Det är därför inte konstigt att man ser ett immunsvar i områden där det förekommer substanser som annars inte förekommer naturligt i kroppen”, förklarar Shirley Chi som är tydlig med att hon inte tycker att personer med fillers bör avstå vaccinering och att reaktionerna är enkla att behandla.

Paulina Tuvendal, klinisk utredare och ämnesområdesansvarig, på Läkemedelsverket.
Fotograf: Jeanette Hägglund

I Sverige har Läkemedelsverket, fram till dagens datum, godkänt tre vaccin mot Coronaviruset, Moderna, Astra Zenecas och Pfizers- Biontechs vaccin. Och på frågan om man fått in några anmälda biverkningar i Sverige efter vaccinationer som kan vara kopplade till fillersbehandlingar, svarar Paulina Tuvendal, klinisk utredare och ämnesområdesansvarig, på Läkemedelsverket så här:

Fram till dagens datum har vi inte fått några rapporter om denna typen av misstänkta biverkningar när det gäller fillers. Det finns totalt två misstänkta fall kopplade till fillers och de finns med i produktinformationen från Moderna att de kan ske, förklarar Paulina Tuvendal, klinisk utredare och ämnesområdesansvarig, på Läkemedelsverket.

Hur vanligt skulle du säga att det är att man reagerar på vaccinet om man har fillers?

”Det är ovanligt och i de två beskrivna fallen var svullnaderna och inflammationerna lätta att behandla. Biverkningarna kom en eller två dagar efter injektionen så att det är inte säkert att reaktionen är kopplad ens till själva vaccinet”, säger Paulina Tuvendal som menar att den här typen av reaktioner har man uppmärksammat vid flera andra vaccinationer, inte bara mot Coronaviruset”.

”Även vid andra vacciner som de mot influensa och vattkoppor har man sett den här typen av reaktioner kopplade till fillers och även vid kraftiga förkylningar kan man reagera med svullnader i ansiktet där man injicerat fillers”, berättar Tuvendal.

Medicinskt sett, vad kan en sådan här reaktion bero på?

”Fillers är inget kroppseget ämne så det är en inflammatorisk- eller en överkänslighetsreaktion mot de här ämnet ämnena i fillern som kan starta om man är extra känslig. Det är bra om man är uppmärksam men vi ser det inte det som något så stort problem att vi skulle avråda från att ta vaccinet”.

Fotnot: EMA:s (Det europeiska läkemedelsverket. reds.anm) utvärdering av Modernas vaccin har visat att vaccinet uppfyller EU:s krav på säkerhet, effektivitet, kvalitet och tillverkning, skriver det svenska Läkemedelsverket på sin hemsida.

 

Sida 2 av 52
Skönhetsredaktörerna
Agneta Elmegård Chanel digital adventskalender ekologisk hudvård ekologisk parfym Estée Lauder Hållbarhet L'Oréal Lancôme Lush MAC Cosmetics Makeup nagellack nischparfym parfym Sephora solskydd sulfatfritt schampo The Body Shop Weleda

Agneta Elmegård ingår i juryn för The James Dysons hållbarhetspris 2020

Följ på Bloglovin

  • Tjänstgörande redaktör: Lina Thorén, Love Isakson Svensén
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB