Obayaty, ett nytt svenskt kosmetikamärke grundat av bland andra musikproducenten Max Martin och modekreatören Pontus Frankenstein, som bland annat ligger bakom kampanjer för Moschino, Levi’s, Björn Borg och Vagabond. Medgrundare är även Anna Ryott och Lajjo Strand, rapporterar MSN.com.

Tillsammans vill kvartetten ”bryta barriärerna som förhindrar män från att utforska manlig makeup”, enligt en artikel i Cosmetic Business.

Obayaty går under epitetet Scandicool eller Scandibeauty och lanserade sju produkter under december månad, med inriktning på täckande concealer och sticks men även nagellacker. Allt förpackat i ursnygga stålförpackningar som för tankarna till bilindustrin. Företaget har en uttalad hållbarhetsstrategi där refills är deras usp.

Anna Ryott, medgrundare och VD, säger till Cosmetic Business att det fanns en uttalad tanke med att ha ett litet utbud efter att ha insett att en stor katalog inte skulle vara gynnsam för att locka nya manliga kunder till makeupkategorin.

”Vi vill att män först provar makeupserien under ögonen och inser att det inte är så avskräckande. Och kanske inom några månader, kan tänka sig att vara mer vågade.Vi vet redan att skönhet för män är en tuff nöt att knäcka, och en stor del av det beror på stigmat”, säger Ryott till Cosmetic Business.

I serien ingår: Eye Booster, Tinted Eye Cream, Retouch Stick Concealer, Lip Balm, Eye Pen Nail Colour, Illuminating Stick Highlighter och Face Contour Sculpting Bronzer Stick. Huvudsaklig marknad uppges vara Berlin, New York och London enligt msn.com. Vi hoppas naturligtvis att kvartetten inkluderar sin egen huvudstad i satsningen så att epitetet Scandibeauty gör skäl för namnet.

För övrigt undrar jag lite över hur diskussinerna kring namnet Obayaty har gått. Om man läser namnet bakifrån blir det: Yta och ordet Yabo. Det sistnämnda är ett japanskt ord som betyder motbjudande eller avstötande.

Det ligger ett grått orosmoln över The Body Shop. Bara sex år efter det att The Body Shop såldes av franska L’Oreal till brasilianska Natura & Co, har det brittiska företaget, grundat 1976 av Anita Roddick i Brighton, sålts igen, uppger Independent.

Det är den tyska ägaren Aurelius Group som också äger Footasylum (kläd- och livsstilsmärke) som förvärvat The Body Shop för 207 miljoner pund. Kaffepengar om ni frågar mig då det Brasilianska företaget köpte The Body Shop för mer än en en miljard kronor (872 miljoner pund vid dagens växelkurs) för sex år sedan.

The Independent uppger att de 207 miljonerna inkluderar 90 miljoner pund som Natura kan få inom fem år om vissa villkor uppfylls.

Den privata köparen, Aurelius Group, säger till Independent att ”de har möjlighet att ge ny energi åt detaljhandelsföretaget”.

”Vi är glada att vi har genomfört detta förvärv av ett ikoniskt brittiskt varumärke, som banat väg för cruelty-free-rörelsen och för naturliga ingredienser på marknaden”, uppger Tristan Nagler, taleperson för Aurelius, till Independent.

Enligt en studie som IVL Svenska Miljöinstitutet och Stockholms universitet har utfört, på uppdrag av Kemikalieinspektionen, kan utsläppen av PFAS från kosmetiska produkter uppgå till så mycket som 11 000–38 000 kilo fluor per år inom EU. Ett miljögift och hälsofarligt ämne som inte bryts ner i naturen och dessutom ackumuleras i kroppen.

Skidvalla som innehåller PFAS-ämnen förbjöds 2020 och från och med den 17 oktober 2023 är det förbjudet att använda mikroplaster mindre än fem millimeter i sin produktion. Beslut som är fattade av miljöhänsyn. Varför det läggs PFAS-ämnen som är ännu mer långlivade än plaster, i skönhetsprodukter har jag försökt ta reda på. Läs hela artikeln på Aftonbladet här.

”Vi hoppas på att vi kan få bort PFAS helt ur smink. Avfallsdelen på kosmetika har vi egentligen inte kunnat beräkna, men vi anser att ansvaret inte bör läggas på konsumenten för det är i princip omöjligt att läsa inci-listorna. Därför hoppas vi på ett globalt utfasande, säger”, Jenny Ivarsson, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.

Tre av de tio mest vanliga PFAS-ämnena som fanns med på innehållslistan hos alla produkter är redan förbjudna inom EU, men förekom ändå. PFAS kan orsaka cancer, försvaga immunförsvaret och öka kolesterolvärden.

Vad är PFAS?

Lilial, som ger doft av liljekonvalj i parfymer, förbjöds av EU den 1 mars 2022. Men fortfarande importeras tonvis av parfymer med den allergiframkallande substansen i. Det skriver Tullverket i ett pressmeddelande.

Hittills i år har Tullverket stoppat flera ton farliga skönhetsprodukter från att komma in på den svenska marknaden. I maj stoppades en sändning från Dubai med 113 olika parfymer som innehöll ämnen som är totalförbjudna inom EU.

”Det är oroväckande att varningen för de här farliga ämnena inte har nått fram till de som importerar eller köper skönhetsprodukter från länder utanför EU”, säger Martin Petersson som är sakkunnig på Tullverket.

I maj stoppade Tullverkets kontrollavdelning i Göteborg en sändning på nästan fyra ton från Dubai som innehöll parfym och andra skönhetsprodukter. En analys visade att 113 av de runt 400 produkterna innehöll antingen lyral (HICC/Hydroxyisohexyl 3-Cyclohexene Carboxaldehyde) eller lilial (butylphenyl methylpropional). Läkemedelsverket beslutade efter att ha fått en rapport från Tullverket att förbjuda importören att släppa ut produkterna på EU:s inre marknad. Den enskilda firman valde att inte protestera mot beslutet utan bad Tullverket att destruera de stoppade varorna, vilket också skedde i oktober.

Fallet är inte på några vis unikt. Fram till halvårsskiftet 2023 hade Tullverket stoppat drygt 5,8 ton misstänkt farliga skönhetsprodukter. Förutom parfymer handlar det om hudkrämer, babypuder, hudblekningsprodukter och även lösögonfransar med eyeliner.

”Att förhindra farliga varor från att komma in i landet är ett av Tullverkets huvuduppdrag. Förbjudna skönhetsprodukter ingår också i den kategorien”, säger Martin Petersson, på Tullverket i Stockholm.

Produkter som innehöll både lyral och lilial:
Morino Victory, Morino RAND, 1966 Lonia, Ahlam Al Arab, Al Sultan, Stallione Red, Stallione Gold, Romance, Hafsa, Artemios Florenza, Amir, Zebra, Artemios Bleu Nour, Adora, Artemios Armour, Artemios Rodey Bean, Artemios Rodey Jones, Pink Summer Secret, Moriono Lugano, Moriono Joy, Moriono Moon, Moriono Essence Oud, Moriono Passion, Moriono LIKA, Moriono San Diego, Stallone Silver, Moriono Amour, Moriono Luino, Artemios Elit Paris, Artemios Valentine, Artemios Lord John, Cranford Genesis, Amberley Pur Oud, Amberley Amoroso, Pink Shimmer Secret, Elissa, Gooci, Abraaj, Rouat Al Oud, Rouat Al Oud, Najda, Mariyam, Oud Amber, Rawei Al Musk, Daar Al Haneen, Crystal, Your Touch (for women) vit och Florenca

COSMILE Europe är en kosmetisk ingrediensdatabas som hjälper dig att enkelt hitta pålitlig, verifierad och vetenskapligt stödd information om nästan 30 000 ingredienser. Databasen inkluderar information om ingrediensernas egenskaper,  vilken funktion de har, om de är konstgjorda och/eller av naturligt ursprung och i vilka typer av produkter de kan hittas. Nu finns det även en app att ladda ner så att du kan kolla incilistorna enkelt i affären.

Du kan söka efter vanliga ingrediensnamn eller INCI-namn, eller efter grupp av ämnen eller produkttyp. När jag söker på barcoden på svenska produkter funkar inte appen, men om jag scannar av INCI-listan får jag upp en ingrediensförteckning med mer ingående resultat.

Vad är INCI-namn?

INCI är förkortning av International Nomenclature Cosmetic Ingredient.  INCI-namn är officiella ingrediensnamn som standardiseras inom EU och de flesta länderna världen över. Europeisk lag kräver att kosmetika och hygien-produkter har en ingredienslista, även kallad INCI-lista, på etiketten eller förpackningen av produkten.

Vilka ligger bakom?
COSMILE Europe samarbetar med den tyska föreningen för kosmetik, hygien, parfym och tvättmedel (IKW), samt den franska organisationen för skönhetsföretag (FEBEA) och har fått ett tekniskt utvecklingsstöd från tyska Health&media AB.

Försäljning av kosmetika som innehåller glitter tillverkad av plast som är svår att bryta ner har förbjudits från försäljning i EU från och med den 17 oktober i år. (The commission Regulation  EU, 2023/2025)

”Mikroplastrestriktionen” gäller syntetiskt framställda polymerer, så kallade ”mikroplaster” som är avsiktligt tillsatta i blandningar som ingår i kosmetiska och är mindre än 5 mm. Europeiska kemikaliemyndigheten, Echa, har uppskattat att 42 000 ton avsiktligt tillsatta mikroplaster hamnar i miljön varje år. Den största enskilda källan till utsläpp är från konstgräsplaner och uppskattas till 16 000 ton per år.

Biologiskt nedbrytbart, lösligt, naturligt eller oorganiskt glitter anses inte vara mikroplaster och kan därför fortsätta att säljas.

EU har uttalat att ”syftet med restriktionen är inte att förbjuda allt glitter utan uppmanar branschen till en produktion med mer miljövänligt glitter som inte förorenar våra hav”.

Det står också i mikroplastrestriktionen att produkter som finns på återförsäljarnas hyllor eller hos leverantörer får säljas tills lagret tar slut.

Glitter som används i kosmetika, även löst glitter för användning som kosmetika, fortsätter att säljas till slutet av en övergångsperiod.

Förbudet kommer gälla bland annat granulat som används i konstgräsplaner, kosmetika, målarfärg, rengöringsmedel, sköljmedel, glitter, växtskyddsmedel och medicintekniska produkter.

Följande datum gäller:

16 oktober 2027 utökas förbudet för kosmetiska produkter som sköljs av.

16 oktober 2029 utökas förbudet, för leave-on och leave-in produkter.

16 oktober 2035 utökas förbudet, för smink, läpp- och nagelkosmetik.

oktober 2031 till 16 oktober 2035, smink-, läpp- och nagelprodukter måste förses med en etikett som tydligt indikerar att de innehåller mikroplaster som ska säljas.

EU-kommissionen kommer att ta fram en vägledning till de nya reglerna. Den beräknas vara klar i december 2023.

Källa: EU, Kemikalieinspektionen.

Tidigare i år tecknade Lunette ett långsiktigt avtal med UNFPA och FN:s UNICEF-organisationer. Avtalet omfattar även UNHCR, som är FN:s flyktingorgan. Det initiala partnerskapet sträcker sig över 3 år med en potential om 2 års förlängning.

Nu har de första två ordrarna kommit där Lunettes menskoppar kommer att levereras genom så kallade ”dignity kits”.

”Dessa två första beställningar är små, motsvarande totalt ca 85 000 SEK, men indikerar en början på ett värdefullt partnerskap med olika FN-organisationer. Vi har arbetat länge och hårt med vårt uppdrag att säkerställa säkra och hållbara mensprodukter samt att bidra till att få slut på mensfattigdom, s.k. ”period poverty”. Vi är verkligen glada över att omsätta uppdraget i verkliga handlingar som så småningom kommer att påverka miljontals flickor och kvinnor”, säger Heli Kurjanen, grundare och VD för Lunette.

Avloppsvatten ska renas bättre så det kan användas igen. Det har miljöutskottet i Europaparlamentet röstat ja till. Tillverkare av kosmetika och läkemedel har visat sig ge särskilt stora utsläpp av mikroföroreningar, uppmanas nu av EU:s parlament att ta ett större ansvar än de gör idag.

EU-parlamentarikerna i miljöutskottet vill att EU:s medlemsländer ska stärka sin förmåga att återanvända behandlat avloppsvatten så att cirkulariteten ökar. Detta ska ske genom en bättre övervakning av föroreningar som mikroplaster och evighetskemikalier som PFAS, föreslår de. Utskottet röstade även ja till krav på att förorenaren ska betala för att de ”skitar ner”.

Ett annat förslag som ska minska mängden mikroföroreningar, är att kräva obligatoriska filter för mikrofiber i tvättmaskiner.

Dessutom ska alla samhällen med fler än 750 invånare vara anslutna till anläggningar för avfallsrening till slutet av 2032.

Det ska bli svårare för producenter att göra påståenden som vilseleder konsumenter att tro att en produkt är ”grönare” och ”snällare” än den är. Det är EU-parlamentet och Europeiska unionens råd som har enats om nya lagförslag som ska motverka greenwashing- grönmålning. Lagpaketet har tagits fram för att stärka konsumentskyddet kopplat till den gröna given (Green deal) som vi skrivit om här.

I korthet ser det nya lagförslaget mot greenwashing ut så här:

✓ Det ska bli tydligare vilken information om en produkt som tillverkare lyfter fram på förpackningar och i informationsmaterial, till exempel webbsajter.

✓ Insynen och övervakningen av påståenden som rör framtida miljörelaterade påståenden skärps.

✓ Hållbarhetsmärkningarnas trovärdighet ska förbättras genom att man fastställer vilka certifieringssystemet som märkningarna baseras på, såvida de inte fastställs av offentliga myndigheter.

✓ Kraven blir tydligare på producenter vad gäller planerat åldrande och vad som händer i slutet av livscykeln hos en produkt så att konsumenten får en tydlig bild av hur man kan påverka detta.

✓ Orimliga anspråk baserade på klimatkompensering för växthusgasutsläpp stoppas – produkter kommer inte att kunna kallas för koldioxidneutrala eller ”klimatpositiva” baserat på overifierad klimatkompensation.

Ett steg framåt. Två steg bakåt. 1,2 miljoner namnunderskrifter räckte inte. Kravet om att INGA ingredienser i kosmetika ska testas på djur fick avslag av EU-kommissionen, rapporterar Tidningen Syre. Men säger sig vilja verka för att ”i slutändan eliminera djurförsök av kemikalier och påbörjar ett arbete för att snabbare fasa ut djurförsöken inom forskning och utbildning”. Detta till svar på medborgarinitiativet ”Save cruelty free cosmetics”. The Body Shop och Lush är två producenter som har varit väldigt aktiva i att ta fram namnunderskrifter och bilda opinion för att stärka skyddet, men EU-Kommissionen påpekar att det redan finns ett förbud mot djurtestad kosmetika och hänvisar till pågående rättsmål i EU-domstolen som, kan ligga till grund för eventuella lagändringar, skriver Tidningen Syre.

Medborgarinitiativet Save cruelty free cosmetics startades i ett försök att rädda och skärpa det så kallade kosmetikaförbudet. Det lanserades för två år sedan med fler än hundra europeiska djurrätts- och djurskyddsorganisationer i ryggen. Efter ett intensivt kampanjarbete validerades i januari i år 1 217 916 namnunderskrifter från hela Europa, vilket innebar att EU-kommissionen var tvungen att ta hänsyn till initiativet. Förutom att skydda och skärpa kosmetikaförbudet krävde medborgarförslaget att EU:s kemikalielagstiftning ska ändras och att vetenskapen ska moderniseras så att djurförsök kan fasas ut.

Ett förbud mot djurtester av färdigt smink infördes 2004 och fem år senare kom förbudet att omfatta även ingredienser som bara användes i smink.  2013 blev året som EU införde ett förbud att inom EU sälja och marknadsföra kosmetika som hade testats på djur. Men Reach-förordningen, som bland annat reglerar användningen av kemikalier, kräver i vissa fall djurtester av ämnen som kan vara skadliga för miljön eller människor som hanterar dem i industrin. EU:s kemikaliemyndighet, ECHA, har på senare tid verkat starkt för att även ingredienser som redan används i kosmetika som säljs på marknaden ska testats på nytt, enligt Reach-förordningen.

”Med EU och vissa medlemsländer som kräver nya djurtester för kosmetika i en tid då resten av världen vidtar åtgärder för att eliminera dem, fruktar vi att dörren öppnas för mer onödiga tester och sätter oss ännu längre tillbaka. Med de banbrytande förbuden visade EU en enorm vision och ledarskap. Nu riskerar vi att bli omkörda och lämnade på den globala scenen.”, säger Katy Taylor, Cruelty Free International’s Director of Science and Regulatory Affairs till Cosmetics Business.

Tyska parfymproducenten Symrise ansökte 2020 om att upphäva Echas beslut för att de ansåg att de behövde testa två ingredienser på djur, något som dock avvisades, enligt Cosmetic Business. Men för tre år sedan avgjordes ett mål i ECHA:s överklagandenämnd om djurtester av två ingredienser i nya solkrämer. Beslutet att djurförsök krävdes var principiellt och ledde i praktiken till att kosmetikaförbudet luckrades upp.

”Det är väldigt opassande att en myndighet agerar på det här sättet. Det finns ett tydligt politiskt beslut bakom den här lagstiftningen. Grunden till kosmetikaförbudet var att det fanns en konsensus kring att inget smink är värt ett djurs liv”, kommenterade Peter Stålborg till Syre.

När det gäller kemikalielagstiftningen ska det utarbetas en plan med konkreta åtgärder på vägen mot ett helt djurfritt testsystem. Det omfattar bland annat Reach-förordningen, växtskyddsmedel, läkemedel och djurmedicin. Ett samarbete ska inledas med myndigheter, organisationer, näringsliv och forskare. Dessutom utreds möjligheten att starta en expertkommitté för djurfria metoder.