Arkiv för kategori Hud

- Sida 1 av 1

Arizona Muse ryter till om förpackningshysterin i skönhetsbranschen

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Amerikansk-Brittiska toppmodellen Arizona Muse är hållbarhetsaktivisten som vill få konsumenter och producenter att tänka till kring förpackningar. Foto TT/Vianney Le Claer.

Toppmodellen Arizona Muse född i Arizona, uppvuxen i Santa Fe, har blivit känd för sitt engagemang inom hållbart mode och skönhet. Hon har prytt omslag för alla prestigefulla modemagasinen och gått visningar för Prada, Dior, Chanel och för bästa kompisen Stella McCartney. I veckan som gick deltog jag på en hållbarhetskonferens tillsammans med Arizona och kemister, ingenjörer kunniga inom återvinning.
Just återvinning och olika förpackningsstrategier är ett hett ämne inom skönhetsindustrin just nu. Grönt är det nya svarta. De flesta skönhetsföretag, stora som små, pratar mycket om hållbarhet för att kunna möta konsumenternas önskemål om att kunna göra fler medvetna val.

Det amerikanska hårföretaget Aveda ägs av Esteé Lauder och är ett företag som går i bräschen för hållbara förpackningar i sin produktion och använder både bioplast och plast återvunnen från PET-flaskor i sin produktion.

Finska Sulapac gör helt nedbrytbara förpackningar av cellulosa, bioplast från sockerrör är på frammarsch och fler och fler producenter gör naken-produkter helt utan förpackningar.
”Ibland är en skönhetsprodukt inpackad i sex olika lager med både kartong och papper och har dessutom ett lager av cellofan på utsidan. ”Behöver jag verkligen allt det här?”, det är en fråga som jag ofta ställer mig”, säger Arizona Muse på en digital frågestund om hållbarhet arrangerad av hårmärket Aveda. Där är hon numera företagets talesperson i hållbarhetsfrågor.
Hur är dina egna återvinningsrutiner?
”Jag får dåligt samvete om jag inte återvinner. Jag har flera olika sorteringskärl i mitt hem. Jag skulle vilja ha en matkompost också för det känns dumt att slänga matrester. I England där jag bor nu har vi inte så bra infrastruktur när det gäller återvinning och jag skulle så gärna vilja kompostera min mat också”, säger tvåbarnsmamman Arizona Muse.

Arizona Muse på Avedas digitala hållbarhetskonferens som jag deltog på i förra veckan. Arizona är Avedas nya talesperson.

Är bioplast bättre än plast gjord från oljeindustrin?
”De kan vara bra framställda med låg inflytande på utsläpp i framställningsprocessen, men sedan är det stopp när de ska återvinnas eftersom man inte kan blanda växtbaserade och oljebaserade förpackningar. Det behövs mer utbildning bland konsumenterna om hur man återvinner”, konstaterar Arizona Muse som det senaste året har pluggat samma utbildning  som jag vid Cambridge Universitet för att bli fullfjädrad i hållbarhetsfrågor.

Så bli du en medveten konsument enligt Arizona Muse. Här tipsar den amerikanska toppmodellen om sina fyra life hacks för grönare val.

Läs innehållsförteckningen:
Kolla på förpackningarnas innehållsförteckning och läs på lapparna i kläder du köper. Läs och lär dig vad ingredienserna och materialen betyder. Syntetiska material har oftast konstiga namn och fråga dig själv vad det egentligen betyder. När du vet vad som döljer sig bakom namnen kan du bättre ta ställning till om du vill köpa det eller inte.

Utbilda dig själv:
Ta dig tid att utbilda dig i var material och råvaror kommer ifrån, vilket ursprung det har och av vad det tillverkas av. Lär dig vad råvaran är och kolla på hela ledet från hantering och slutproduktion. Och vidare vad som händer med materialet när det är förbrukat.Fungerar det att återvinna? Förstå konsekvenserna av hur man behandlar materialen.

Se upp för ”green-washing”:
Greenwashing är när ett märke utgör sig för att vara mycket grönare än vad det egentligen är. Genom att manipulera information får de saker och ting att låta som om de bryr sig om hållbarhet och schysst produktion. Det räcker inte att säga ”vi älskar träd, därför är vi hållbara”, man måste göra något aktivt för träden för att kunna kalla sig medveten och omtänksam.

Återvinn:
Använd material och förpackningar som går att återvinna så att de inte hamnar i ett vattendrag nära dig av misstag. Komposterbara material är bättre än återvinningsbara. Återvinningsbara material är bättre än icke återvinningsbara material, etc. Lär dig förståelse för olika materials livscykler. Om du inte känner till materialen är det svårare att göra hållbara val.

(Källa: Harpers Bazaar där tipsen är tagna ifrån)

 

Ny faktaserie på SVT avslöjar sanningen om hudvård

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
SVT: dokumentären ”Sanningen om hudvård” – sänds i tre delar på SVT1 med start den 15 april 21.00. Foto: Magnus Ragnvid/SVT.

Vad funkar och vad funkar inte när det kommer till hudvård? Ger BHA-syror glow? Oscar Zia testar en Koreansk hudvårdsrutin i elva steg, Amelia Adamo testar anti age-krämer… Är du intresserad av hudvård ska du snart bänka dig framför tv:n. SVT har nämligen en spännande dokumentärserie på gång!

I ”Sanningen om hudvård” som är en ny faktaserie testas 37 populära hudvårdsprodukter av flera hundra personer, bland andra Amelia Adamo, Oscar Zia och Elaine Eksvärd, och några av Sveriges främsta experter på området analyserar resultaten, skriver SVT i ett pressmeddelande.

”Vi vill ta alla som älskar hudvård på stort allvar. De förtjänar att få veta vad som fungerar, vad som inte fungerar och vad som är sant. Vissa resultat förvånade mig verkligen”, säger Stina Schedwin, producent för serien.

Seriens tre delar tar upp produkter och aktiva ämnen som utlovar förändringar av huden vad gäller anti-age, fet hud och finnar, och glow.

”Ett oberoende test är väl vad man har drömt om, särskilt som att det är så svårt att själv veta om man ska lägga ned tusen kronor eller hundra kronor”, säger Amelia Adamo som får testa en dyr antiage-kräm på ena sidan av ansiktet och en billig på den andra sidan i testet.

Så här gick testet av hudvårdsprodukterna till, enligt SVT:

Redaktionen har kartlagt 500 av de populäraste produkterna på den svenska marknaden, utifrån aktiva ämnen och hur de påstås kunna förändra huden. Produkterna är valda utifrån omnämnanden i sociala medier, marknadsföring, influencers, rekommendationer och försäljningssiffror.

Totalt testas 37 produkter i programserien. 25 av dem skickades till ett oberoende testinstitut. Där testades produkterna på tio personer per produkt, under fyra till åtta veckor.

I programmet får SVT:s testpersoner göra ett blindtest under några veckor där de provar hudvård med aktiva ingredienser på ena sidan av ansiktet, och på andra sidan har personerna en vanlig fuktkräm. Med hjälp av en kamera som mäter förändringar i hudlagren, testas produkterna som testpersonerna använder. 

Totalt testas olika produkter på närmare 300 personer i programserien.

SVT1

Del 1 – Vilken hudvård fungerar bäst?  sänds 15 april kl 21.00
Del 2 – Fet hud, sänds 22 april  kl 21.00
Del 3 – Glow, sänds 29 april kl 21.00

Manasi 7 släpper två nya multiprodukter

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Dianthus från Manasi7 ger en touch av rosa och lila med en kall underton. Den här färgen kom i januari.

Återhållsamma ekologiska Manasi 7 förhäver sig inte. Nu släpper det svenska indiehuset två nya multiprodukter som kan användas på läppar, kinder och ögonlock. All Over Colour-produkterna heter Dianthus och Sisserou där undertonen är i det kallare spannet hos Dianthus. Det jag gillar med Manasi 7:s produkter är att de är pigmentrika, lättapplicerade och kan blandas i all oändlighet. Det sjuhövdade manifestet som företaget arbetar utifrån är också intressant.  Nackdelen är dock priset, men det är ett följd man får av lågskalig ekologisk produktion och omtänksamt framtagna ingredienser. Här kan du läsa mer om Manasi 7 och deras filosofi.

Manasi7 släpper två nya all over produkter. Här ser ni Sisserou. Priset är 465 kr per styck. Släpps den 22 mars.

Testat: PRX-T33 ny potent ansiktsbehandling utan nålar

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Faksimil ut Aftonbladet 17 mars 2021.

PRX-T 33. Det låter som en rymdfarkost i Star Wars, men nej, det är en ny typ av ansiktsbehandling där PRX står för peroxid och T 33 står för 33 procent triklorättiksyra, som är en otroligt potent syra.
På 90 -talet fräste man bort det mesta av hudens skyddsbarriär med TCA-syra-behandlingar. Metoden gick under namnet ”vinkelslipen” hos hudläkare och konvalescensen var flera veckor. Men som i de flesta branscher går den biotekniska utvecklingen framåt. Ett italienskt forskarteam kom för några år sedan på att om man blandade upp triklorättiksyran med väteperoxid så uteblev den aggressiva nerslipningen av överhuden men stimuleringen och förnyelseprocess i huden kom igång. Minus alla negativa bieffekter. Nu är det ansiktsbehandlingen som är på allas läppar.

Liane Åsberg, auktoriserad hudterapeut

”Man kan närmast beskriva behandlingen som en aktiv biostimulering av huden och den kan göras på alla typer av hudtoner, även de mycket mörka. Huden blir heller inte ljuskänslig som efter en konventionell syrabehandling, så den kan utföras alla årstider”, förklarar Liane Åsberg, auktoriserad hudterapeut på salong Tant Raffa i Stockholm.
Behandlingen kan utföras separat eller i kombination med andra tekniker, som microneedling eller mesoterapi. Liane börjar behandlingen med en apparat som kombinerar rött och blått LED-ljus, värmande radiofrekvens och vakuum – Magic Pot. Den masserar och värmer upp vävnaden på djupet och förbereder vävnaden för PRX-T33.

 

Efter ca 20 minuter är det dags för de ärtstora geléklumparna med den aktiva substansen att tryckas in i huden med hjälp av masserande rörelser. Allt efter ett speciellt behandlingsmönster.
”Jag valde att ta hem den här metoden för att jag gillar att arbeta med mina händer. Man känner hudens kondition och reaktioner på ett helt annat sätt än när man applicera syror med penslar som annars är det vanliga”, berättar Liane Åsberg som har blivit känd för att ha vidareutvecklat Tibetansk Faceliftmassage och de senaste 15 åren utbildat andra terapeuter i tekniken.

En ärtstor geléklump med den aktiva substansen klickas ut på huden för att masseras in under handfast tryck. Inget injeceras in i huden

Det pirrar till aningen i huden vid den aktiva massagen, men det kan inte liknas vid det pirret som man kan känna vid en konventionell syra-behandling. Efter en lugnande applicering av kalla vattendränkta pads och en lugnande, kylande arkmask är jag på banan igen. Bäst effekt av den timslånga behandlingen ser jag på mina linjer vid ögonvrån. Mina kråksparkar är borta. Nåja, nästan. Liane kan bara konstatera att jag inte är den första som upplever den här omedelbara plumpingeffekten av huden. Metoden ska även förbättra ärrbildningar och pigmenteringar, enligt tillverkaren.
Jag kan se hur rynkorna försvinner under mina händer när jag masserar in ämnet i huden. Jag ser också mycket goda resultat på dekolletaget och hos acnekunder, men det behövs fler än en behandling då”, berättar Liane Åsberg.

PRX-T33 masseras in i huden med visst tryck.

Efter några dagar upplever jag en lätt fjällning av huden vid näsvingarna. Det är allt. Efter tre-fyra dagar uppstår en bebismjuk struktur i huden. Det var längesedan den känslan uppstod kan jag säga, utan att avslöja min ålder.

Vad heter metoden: PRX-T33
Var gjorde jag behandling? Tant Raffas hudvård och utbildning på Söder i Stockholm
Vad är det för slags behandling?: Metoden består av två olika syror varav en är transportör av det aktiva ämnet som stimulerar huden underifrån. Metoden beskrivs som en nålfri biorevitalisering av huden.
Vad kostar en behandling?: 1995 – 3995 kr beroende på område och kombination
Vad händer i huden? Enligt tillverkaren stimuleras hudens vävnadstillväxt
Vilka ska inte göra behandlingen? Gravida, ammande, aktiv herpes. Minst 14 dagar efter avslutad Retinol/AHA-behandling
Upplevelse: Jag har testat många metoder genom åren och den här ansiktsbehandlingen tar hudens kondition till en ny nivå. Porerna minskar och strukturen förbättras.Bäst effekt såg jag på de grunda rynkorna runt ögonen.

Behandlingen avslutas med en svalkande arkmask

Kina överger djurtester på kosmetika (nästan)

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Kina kan snart säga good bye till djurförsök i kosmetikaindustrin. 1 maj 2021, ändras lagarna om obligatoriska tester för importerade produkter.

Idag var en bra dag! Det hände tre bra saker. Jag tog min klimat-examen på Schibsted och är diplomerad ”Sustainability Changemaker”. Garnier har blivit officiellt godkända av Cruelty free International och får använda sig av Leeping Bunny märkningen på sina produkter. Men kanske det viktigaste; Kina rycker allt närmare ett totalförbud mot att testa importerad kosmetik på djur. Det sistnämnda rapporterar Cosmetics design Europe.

Från och med den 1 maj i år, 2021, kommer importerad ”vanlig” kosmetika inte att behöva genomgå djurförsök. Det har Kinas National Medical Products Administration (NMPA) beslutat i en kommuniké den 4 mars. Myndigheten meddelar också ”att de i och med detta beslut börjar acceptera data från alternativa djurförsöksmetoder för registrering och nyanmälan av kosmetiska ingredienser”.

Vad är då vanlig kosmetika? Jo, produkter som inte gör anspråk på att vara ”anti-ageing” , ”hudblekande” eller ”behandla acne”. De här tre hudvårdskategorierna är undantagna och måste fortfarande testas på djur. Blä. Och why?

Enligt den kinesiska myndigheten NMPA var ett av huvudmålen för den nya icke-testande policyn att ”det finns accepterbara toxikologiska testdata från alternativa testmetoder”, skriver Cosmetics design Europe.

Vad krävs då av producenter som vill exportera sina produkter till Kina?

För det första måste företagen kunna visa upp ett certifikat för ”god tillverkningssed” (GMP = Good Manufacturing Practices) utfärdat av inhemska myndigheter som kan bifoga relevanta bedömningsresultat och bekräfta produktsäkerheten. Företagen kommer fortfarande att vara skyldiga att utföra djurförsök på produkterna som är avsedda för spädbarn och barn eller om de använder nyframtagna kosmetiska ingredienser under en tre år lång övervakningsperiod, eller om ”anmälaren, ansvarig person eller tillverkare listas som ett viktigt övervakningsmål enligt NMPA: s kvantitativa betygssystem”. Vad det sistnämnda innebär kan man bara spekulera i.

8 mars – I dag hyllar jag alla kvinnor som jobbar på fältet

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Plastletare i Bangalore och projektet Plastics for change  Foto: Agneta Elmegård

Idag är det internationella kvinnodagen. Det är en dag som den här som jag skänker en tanke åt alla fantastiska kvinnor som jag träffat på resor jag gjort genom åren – i skönhetens tjänst. Kvinnor som sliter för några kronor om dagen för att vi ska dofta gott, vara piffiga och kunna köpa ljuvliga produkter. Som kvinnorna vid vaniljodlingarna på Seychellerna, eller kvinnorna i argankollektivet Marjana i Marocko och kvinnorna på soptippen i Bangalore i Indien, som tjänar 2500 kronor i månaden. Dessa kvinnorna är de sanna hjältinnorna.

Vaniljodlingen på Seychellerna. Foto: Agneta Elmegård
Argankollektivet Marjana. Marocko. Foto: Agneta Elmegård

Hermès Beauty följer upp succén – släpper ny makeup

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Det anrika väskmärket Hermès släpper mer makeup, den här gången rouge, borstar och läppglans.

Rose Hermès heter uppföljningen till Hermès Beautys succé Hermès Rouge som var läppstift,  producerade med ett hållbarhetstänk i fokus. Nu är det alltså dags för mer. Rouger, penslar och läppglans närmare bestämt. Rose Hermès är namnet på rougen som kommer i åtta nyanser och ska vara en hyllning till den rosa färgen som förekommit i olika kollektioner i det franska designhusets produktion.

Rougerna innehåller E-vitamin är doftsatta av Christine Nagel och doftar arnica, grönt te och sandelträ.

I den 89 sidor omfångsrika pressmeddelandet beskrivs produktionen och färgerna inlevelsefullt där de hämtat inspiration från sin anrika historia med nerslag i artdeco-perioden på 30-talet, 1961 års produktion av den rosa ullkostymen Azalée och 80-talets poppiga rosa scarveserna La Fabrique des Rubans och Théâtre d’ombres.

Penslarna är handgjorda av en fransk borstmakare av gethår och trä, och väskproducenten tillverkar även en rund liten väska i kalvskinn där det diskformade rouget, formgiven av Pierre Hardy, får plats.

Läppprodukterna, Rose Hermès Rose à lèvres, innehåller hallonfröolja och vita mullbär och är doftsatta av Christine Nagel, Hermès egna chefsparfymör. Här har väskmärket hittat inspirationen från finishen i sina exklusiva läderprodukter. Som tidigare är hylsorna utbytbara och förpackningarna gjorda av återanvänt papper. Även rouget är refill-koncept.

Tre matta nyanser i nya läpp-produkten. Rose Hermès är gemensamt framtagen av Jérome Touron, Creative Director för Hermès Beaty, Pierre Hardy, kreativ chef för skor och smycken, står bakom designen av förpackningen
I Sverige hittar du produkterna i Hermès butik i NK-huset.
Priser är:
– Blush Refill: 478 kr
– Blush Travel Brush: 512 kr
– Blush Brush: 1024 kr
– Rose Lip Enhancer: 728 kr

Silly Seasons – Estée Lauder köper Deciem för 12 miljarder

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Deciem äger The Ordinary och företaget startades av kanadensaren Brandon Truaxe 2013. Brandon tog sitt liv blott 40 år gammal 2018. Bild från Deciems Instagramkonto.

Ett av världens dyraste företagsköp inom skönhetsbranschen är på väg att genomföras. Det är amerikanska Estee Lauder Companies (ELC) som förvärvar 76 procent av aktierna i Deciem senast 2024 (idag har de 26 procent). Motsvarande 12 miljarder kronor får de punga ut för köpet. 12 miljarder…

Det kanadensiska företaget Deciem, som släpper sin första doft i dagarna, värderas till 24 miljarder kronor eftersom ELC betalar 12 miljarder kronor för att öka sin andel i märket.

”Under de senaste fyra åren har vi byggt ett riktigt speciellt långsiktigt partnerskap med det otroliga Deciem-teamet och vi är glada över vad framtiden kommer att innebära”, säger Fabrizio Freda, VD och koncernchef för ELC, till Cosmetic Business.

Deciem är känt för sin prisvärda kosmetika och ökade försäljningen till 460 miljoner dollar förra året, vilket speglar en större branschefterfrågan på hudvård där konsumenter i allt högre grad experimenterar med ingredienser som AHA-syror och niacinamid.

Deciem, The Abnormal Beauty Company, är ett företag som två år på raken har bojkottat Black Friday. Om det kan ni läsa här.

S-Beauty: Svensk hudvård har inte tagit paus under pandemin

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Jenny och Jacob Huurinainen grundare av OM-SE

Globalt har skönhetsbranschen drabbats hårt av pandemin. Men hudvårdsproducenter är de som klarat sig bäst. I Sverige har det lanserats flera nya märken under året. Ett av dem som vågade satsa är svenska hudvårdsmärket OM SE.
”Pandemin hjälpte oss att bestämma oss för att det här är det vi ska göra nu”, berättar Jenny och Jacob Huurinainen.

För några år sedan slog K-Beauty igenom, hudvård från Korea, med flera steg inblandade i den dagliga hudvårdsrutinen. Sedan kom J-Beauty upp på tapeten. Hudvård från Japan, med ritualer och högteknologiska produkter i fokus. Men nu är det dags för S-Beauty. Skandinaviska och svenska skönhetsprodukter med en minimalistisk framtoning både i antal steg i hudvårdsrutinen och i designen.
Mitt under den brinnande pandemin har flera svenska märken trotsat rädslan för att gå under och istället valt att satsa. OM SE, Tash Sisterhood, Mantle, Melyon, Niche4all och Rdp skincare är bara några svenska märken som sett dagens ljus under pandemin. Nischade småskaliga märken med hållbarhet och kvalitét i fokus.

 

OM-SE innehåller 35 naturligt aktiva ingredienser och tillverkas i Jämtland.

Vi är båda i konsultbranschen och under coronan minskade våra uppdrag och det gav oss chansen kunna ägna oss åt det här på heltid. Man kan säga att vi har pandemin att tacka för satsningen”, säger Jenny Huurinainen i en videointervju. Hon och hennes man grundade det ekologiska hudvårdsmärket OM- SE eftersom de tyckte att det saknades stilrena och effektiva svenska märken med få ingredienser.
”Utgångspunkten har varit oss själva. Vi har skapat ett märke med våra egna värden där kvalité och minimalism var våra kärnvärden. Vi ville formge produkter som vi själva vill ha i vårt badrumsskåp och pandemin hjälpte oss att göra det”, säger Jenny som tillverkar sina produkter i Jämtland av noga utvalda oljor och örter.

Skånska Tash Sisterhood kommer från Lomma
Mantle bygger sina produkter kring CBD-olja

Ett annat svenskt märke som valde att lansera under förra året var nature-certifierade Tash Sisterhood, från skånska Lomma.
– Tidpunkten att lansera, mitt i en brinnande pandemi, har varit intressant, men också positivt på så sätt att vi kunnat ha elektroniska möten där vi tidigare fått rest mycket mer. Mottagandet av produkterna har varit fantastiskt bra både hos kunder och verksamma i branschen, berättar Håkan Wahlsten, Vd och medgrundare på Tash Sisterhood.
Cosmopharma har tidigare tillverkat sina produkter i Israel, men i början av förra året bestämde de sig för att ta hem produktionen omformulera innehåller och återlansera sitt märke. Satsningen gav dem svart på vitt. Under året vann Cosmopharma priset för bästa hudvårdsserie vid Stockholm Beauty Week.

Cosmopharma AB firar vinsten i Stockholm Beauty Week och Årets bästa hudvårdsserie.

Vi hoppade över flådiga ytteremballage och bytte recepten till helt nya och tog farväl av långväga ingredienser. Vi valde närproducerade naturliga ingredienser som skandinavisk sjösand i peelingen istället för aprikoskärnor, karragentång från västkusten istället för miljöbelastande silikon”, berättar grundaren Susanne Sjölander.
Även om det har varit tufft ångrar sig inte en sekund.
”Vi har en hel del att ta igen när det gäller den ekonomiska satsningen.
 Vi hade två val. Lägga oss på rygg och gå i konkurs eller förvalta tiden vi fick över och försöka bygga upp vårt märke igen. Den här gången på ett nytt mer klimatsmart sett”, konstaterar grundaren Susanne Sjölander.

 

Cosmopharma AB har gjort om och gjort rätt, de vågade satsa.

Plastic for Change och The Body Shop minskar plastberget i Bangalore

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
The Body Shop har precis släppt hudvårdsserien Lemon – Purifying hand wash och Hair & Body Wash där flaskorna är gjorda av återvunnen plast sorterad av plastletare i Bangalore, Indien.

Det är drygt ett år sedan som The Body Shop presenterade ett unikt samarbete med organisationen Plastic for Change och plastletare i Bangalore, Indien. Det började i låg skala med flaskorna ur serien Ginger Anti Dundruff Schampoo och balsam, men projektet var så lyckat att man fortsätter att arbeta med den återvunna plasten i Indien.

Tre miljarder av jordens befolkning har inte någon tillfredställande sophantering. Så här ser floden ut som rinner genom Bangalore. Mer skräp än vatten…och det mesta sköljs tyvärr ut i den Indiska Oceanen och orsakar svårt lidande för vattenlevande djur.

I utkanterna av Bangalore samlas soptipparna på ett pärlband. Den närmsta ligger bara en halvtimmes bilväg utanför stadsgränsen. En gammal övergiven gruva får tjäna som stadens soptratt för resterna som inte går att sortera på något sätt. Hamnar soporna inte i den övergivna gruvan hamnar avfallet i den flod som delar staden på mitten och som går rätt igenom den livliga marknaden. Inte sällan ligger soptipparna mitt i en rondell, under en motorvägsuppfart eller granne med ett modernt bostadsområde för välbärgade. Innan pandemin bröt ut fick jag möjligheten att besöka några av plastletarna i Bangalore som bor och arbetar på soptipparna och som ingår i det unika projektet som Plastic for Change bedriver på Aftonbladet kan du läsa artikeln i sin helhet.

Rika Rekka är en av Indiens 1.2 miljoner plastplockare. Hon lämnade sin dotter till släktingar i Deli för att bege sig till Bangalore. Hon tjänar 2500 kr i månaden. Foto: Agneta Elmegård

Rika Rekka tjänar 2500 kronor i månaden på att sortera torra sopor. Hon flyttade från Deli för fyra år sedan. Hennes då fyra år gamla dotter lämnade hon hos släktingar. Trots den tryckande hettan och tusentals surrande flugor finns det olika grader av helvetet.
”Det är mycket lättare att sortera skräp i Bangalore, för det är inte så varmt här. I Delhi är det fruktansvärt hett och det försvårar arbetet”, menar Rika som sorterat sopor i stort sett hela sitt 38 åriga liv.

Rika ser framför sig att hon kommer att jobba på sopstationen i drygt fem år till innan hon återvänder hem till familjen i Delhi.
Jag längtar efter att få vara med min familj. Arbetet här är ganska enformigt. Jag sitter i flera timmar åt gången och ryggen tar stryk, men det här är det enda jag kan”.

Rika sorterar snabbt och effektivt. Hon sitter i mitten av stora plastsäckar som formar sig som en blomma runt henne. På tippen bor också flera barn. Ett spädbarn sitter i en övergiven barnstol mitt i soporna medan hans mamma sorterar. Då och då rör sig sopberget utan synlig anledning. Någonstans där djupt där inne kalasar råttorna på matrester.

Ett tjugotal familjer bor på sopstationen som ligger vägg i vägg med ett lyxigt bostadsområde i Bangalore. Sedan mars 2020 har Indiens regeringen stoppat importen av andra länders plastavfall. Foto: Agneta Elmegård

De flesta av sopletarna i Indien tillhör det lägsta kastet – dalit. Det är oftast papperslösa personer som varken kan läsa eller skriva. De befinner sig lägst ner i den socialekonomiska pyramiden och ofta har deras familjer letat skräp i generationer.

Nalini Shekar grundade Hasiru Dala som hjälper de utsatta plastletarna med pappersarbete, sjukvård och skydd. Foto Agneta Elmegård

”Dalit är allas dåliga samvete i Indien. De gör sådant som vi andra aldrig skulle göra. De får inte komma in i husen och betraktas som smuts. Det var dom som tog hand om bajset i de ospolbara toaletterna förr i tiden. De har alltid varit ovärderliga för att samhället inte skulle krascha fullständigt men dom har aldrig egentligen varit en del av samhället. Inga andra kast vill syssla med det som daliterna gör”, berättar Nalini Shekar som startade den icke vinstdrivande hjälporganisationen Hasiru Dala (Grön kraft) som arbetar tillsammans med Plastic for Change och som hjälper plastletarna med sjukvård, pensioner och pappersarbete för ett drägligare liv.

Tusentals barn bor på soptipparna där deras föräldrar arbetar. Foto: Agneta Elmegård

Kanadensaren Andrew Almack är grundare till organisationen, Plastic For Changes. Tillsammans arbetar han hand i hand med Hasiru Dala för att stärka de utsatta daliternas situation. Andrew Almack har skapat en mobil plattform där plastletare kan ansluta sig gratis till för att få reda på bästa dagspriset på plast. Eftersom de flesta plastletarna är analfabeter har plattformen enkla symboler och är till viss mån röststyrd så att användarna enkelt kan förstå informationen. I appen kan de se dagens plastpris och vilken plasthanteringsstation som kan ta emot dem och när.

Andrew Almacks engagemang har  blivit uppmärksammat globalt. 2018 hamnade han på Forbes 30 under 30 lista över unga entreprenörer i Asien som gör skillnad.

”Vi hjälper plastletarna att komma i kontakt med schyssta producenter. De måste också ha giltiga id-handlingar vilket vi hjälper dem att fixa så att de kan ta del av samhället. Det kan låta som en självklarhet men verkligheten är någonting helt annat i Indien”, förklarar Andrew som fick idén till Plastic for changes för tre år sedan efter en ögonöppnande resa i Asien.

Hur många generationer kommer vi att ha förstört för att vi inte tog hand om plasten på ett bra sätt? frågar han sig.

Det brittiska företaget The Bodyshop är ett av de första globala företagen att engagera sig i den här relativt nystartade cirkulära ekonomin i Indien (Garnier anslöt förra året). The Body Shop har förbundit sig att köpa 250 ton petflaskor det första året och använda sig av i sin produktion av schampoflaskor. De blir på det sättet det första globala företaget i världen som börjar handla med community trade-framtagen plast. Det vill säga plast som samlats in under schyssta förhållanden av arbetare som har drägliga arbetsförhållanden, fast lön och pension.
”Vi har länge letat efter projekt där vi kan göra skillnad genom att handla med plast och organisationen Plastic for changes och Hasiru Dala uppfyllde våra krav på schyssta upphandlingsprinciper och ren arbetskraft”, berättar Sanjani Shah, internationell kommunikatör på The Body Shop.

På vissa sopstationer som Plastic for Change arbetar med har man sorteringsband vilket underlättar sorteringen. Mest värda i plastpyramiden är PET-flaskor.
Vackert vackert men farligt farligt. En uttjänt gruva utanför Bangalore fylls med miljonstadens sopor och gifterna når grundvattnet. Stanken sticker i ögonen. Foto: Agneta Elmegård
Sida 1 av 1
Skönhetsredaktörerna
Agneta Elmegård Chanel digital adventskalender ekologisk hudvård ekologisk parfym Estée Lauder Hållbarhet Kate Moss L'Oréal Lancôme Lush MAC Cosmetics Makeup nagellack nischparfym parfym solskydd sulfatfritt schampo The Body Shop Weleda

Agneta Elmegård ingår i juryn för The James Dysons hållbarhetspris 2020

Följ på Bloglovin

  • Tjänstgörande redaktör: Matilda Andersson, Joakim Ottosson, Carl Sköldbäck
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB