Arkiv för tagg Hållbarhet

- Sida 1 av 3

Agneta Elmegård gästar Medicera för ett ”Beauty talk”

av Agneta Elmegård, Aftonbladet

 

Är du intresserad av hållbarhet och trender inom skönhetsindustrin i allmänhet, då ska du lyssna på Mediceras ”Beauty Talk” när jag blir intervjuad av företagsledaren Martina Richter. Vi hade ett skönt snack om vilka trender som råder nu, vilka ingredienser som är poppis och hur man kan göra sina produktionskedjor mer hållbara. Kicka in!

Bleu: R+Co låter sig inspireras av Jardin Majorelle i Marrakech

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Amerikanska märket R+Co introducerar en ny ekolyxserie för håret, ”Bleu” inspirerad av estetiken runt medelhavet, Italienska Positano och den kända trädgården Jardin du Majorelle i Marrakech.

Det amerikanska hårmärket R+Co har inte sparat på krutet när de tog fram sin nya exklusiva hårvårdsserie, Bleu, inom segmentet ”sustainable luxury”. Både innehållet och flaskorna andas hög kvalitét. Produktseriens flaskor och tuber görs av 100 procent återvunnet material, är crueltyfria och produkterna är formulerade utan mineraloljor eller sulfater från petroleumindustrin.  Hårprodukterna från R+Co Bleu kommer i fyra olika serie, essentials, color, repair & moisture och volume. Priserna ligger från 500 kr och uppåt.

Jardin Majorelle är den fantastiska trädgården i Marrakech som man inte bör missa om man besöker Marocko. Trädgården ligger granne med Yves Saint Laurent museet och den  fantastiska trädgården anlades av den franske konstnären Jacques Majorelle 1922. Den unika blåa färgen var specialblandad av konstnären själv och har gett namnet till den unika och intensiva tonen, Klein blue.

Det är enkelt att se var inspirationen till Bleu kommer ifrån!

Trädgården innehåller exotiska växter, vattenfontäner och det spektakulära blåa huset har fungerat som kuliss i många modereportage.Museet inne i trädgården med berberkultur initierades av designern Yves Saint Laurent och hans partner Pierre Bergè på 80-talet då de räddade den förfallna trädgården från att jämnas med marken.Paret ägde trädgården fram till 2008 då Yves dog.
Adress: Rue Yves St Laurent, Marrakech 40000, Marocko
Öppettider: Mån-sön 08.00–18.00
Telefon: +212 5243-13047

Många modereportage har plåtats i den unika trädgården. Foto: Agneta Elmegård

Clean Plus – ny varumärkesstrategi för Sephora

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Sephoras flagship store på Champs-Élysées i Paris Foto: Agneta Elmegård

Bort med polyetyleneglykol och petroliumbaserade produkter. Franska Sephora rensar upp i hyllorna och börjar ställa krav på producenterna för en säkrare och mer upplyst bransch. Deras nya skönhetsinitiativ kommer de att kalla Clean Plus, det uppger WWD i en artikel.

I oktober sjösätter EU sin nya hållbarhetsplan, The Green Deal – Den gröna given, där fokus ligger på en säkrare och mer transparent kemikaliestrategi som ska göra det lättare för konsumenterna att göra medvetna och säkra val. Om detta är anledningen till Sephoras svängning är oklart, men eftersom EU och USA:s kemikalielagar inte harmoniserar så är det högst troligt att det är detta som ligger bakom det Louis Vuittonägda företagets satsning.

Under namnet ”Clean Plus” kommer Sephora att marknadsföra produkter fria från polyetylenglykol och petroleumbaserade produkter.

Enligt källor till WWD kommer Sephora införa nya parametrar för varumärken som ska betecknas som ”Clean Plus”, vilket inkluderar formuleringar utan polyetylenglykol och andra petroleumbaserade ingredienser. Varumärken för hudvård, hårvård och smink förväntas följa 2022; doftmärken ges fram till 31 mars 2022, säger källorna, medan Sephora själv inte officiellt tillkännagett strategin.

Många av dessa rena och hållbara initiativ drivs av konsumenter. Det är inte längre Sephora som gör det de är skyldiga att göra, utan de svarar på konsumenternas efterfrågan”, säger en källa till WWD.

WWD spekulerar i om den nya satsningen Clean Plus är ett resultat  i att Sephoras största konkurrent i USA, Credo, börjar stjäla oroande marknadsandelar från Sephora. Kunder  beger sig till Credo för att handla hållbara märken, något som Credo specialiserat sig på och som bland annat börjat samarbeta med Huda Beauty.

Snygga och medvetna solbrillor från 1 People

av Liv Lövendahl
1 Peoples medvetna solglasögon är tillverkade i Batang av återvunnet rosenträ.

Sommarens viktigaste accessoar är utan tvivel solglasögonen. Därför blev vi yra av glädje när lika coola som hållbara modeskaparna från 1 People tillkännagav lanseringen av honest eyewear, en serie solglasögon helt i linje med märkets uttalat klimatmedvetna strategi.

1 People grundades ursprungligen i Danmark av det äkta paret Jonathan och Rea Tjoa Algreen. Numera har både företag och grundare flyttat till Bali där de lägger lika stor vikt vid stilsäkert modeskapande som filantropi.

De lyxiga glajjorna är tillverkade av återvunnet rosenträ som har tillvaratagits från möbeltillverkning. Varje båge är handgjord av träkonstnärer i Batang i Indonesien och alla mässingsdetaljer, exempelvis 1 Peoples logga, är tillverkade av återvunnen mässing, medan fjädergångjärnen är gjorda av 75% återvunnet nickelsilver. Nickelallergiker behöver inte oroa sig, gångjärnen kommer inte i kontakt med huden!

Schyssta material alltså, men hur är det med looken?  Jodå, även här excellerar 1 People. De tre modellerna är inspirerade av klassiska stilar och framtagna för att passa olika ansiktsformer.

Torquay Wooden Glasses – Stilrena, klassiska och inspirerade av traditionell dansk designestetik
Hampton Wooden Glasses – Lekfull flört med kattögon.
Zanzibar Wooden Glasses – Trendig design som passar de flesta ansiktsformer.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hållbara och snygga! Men hur var det med den där filantropin? Jamen visst finns det sådan också. 40 % av intäkterna från alla 1 Peoples hållbara produkter, solglasögon inkluderade, doneras till organisationen Business For Planet som utbildar företagare i klimatsmarta strategier.

Lysande!

World Oceans Day med Green Kayak och Biotherm

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Jag och Jessica Bergström blir instruerade av Green Kayaks medgrundare Oke Carstensen i hur vi ska paddla på ett säkert sätt. Plockpinnen är viktig!

Idag är det World Oceans Day och för att bidra med det lilla i det stora hela, tog jag mig ut till Sjöhistoriska ute på Djurgården. Där, vid en brygga nära Sjöhistoriska har den danska miljöorganisationen Green Kayak tillsammans med Biotherm ställt upp tre kajaker som är fria att använda och åka ut med och plocka upp skräp man hittar på en och en halv timmes paddelavstånd. Sedan starten 2018 har organisationen lyft upp 28 ton sopor ur vattendrag i Norra Europa. Speciellt stor är organisationen i Köpenhamn och Hamburg. organisationen Green Kayak är grundad av Oke Carstensen som var på plats för att instruera oss landkrabbor i att ta oss ut i dessa specialframtagna kajakerna där man har plats för en stor tunna i mitten.

Kajakerna är gratis att låna hos Sjöhistoriska i en och en halv timma och skräpet vägs, återvinns och tas om hand när man kommer i land.

Att det blivit Biotherm och Sjöhistoriska som teamat upp med Green Kayak är ingen slump menar Oke Carstensen. Alla tre verksamhetrna har intresset att bevara ett sunt hav. Biotherm med sina solskydd som är svanenmärkta, Sjöhistoriska som alltid satt det marina livet i centrum samt Green Kayak som menar att man förenar nytta med nöje.

”Jag är en gammal surfare och när jag  var med och startade Green Kayak var det för att jag älskar havet men blev bedrövad över hur mycket skräp man stöter på hela tiden. Jag hade alltid med mig en plastpåse med skräp hem och det var så idén föddes”, säger Oke Carstensen.

Nu finns  Green Kayak på flera ställen i Europa varav fyra städer i Sverige

”Vi ser ju alla tydliga tecken på att havsmiljön inte längre mår bra. Detta är ett enkelt sätt för gemene man att ge sig ut på vatten och att få kännedom om livet i och kring vatten. Det passar bra in i Sjöhistoriskas verksamhet att kunna erbjuda våra besökare de här kajakerna”, berättar Mats Djurberg, museichef på Sjöhistoriska.

Efter dryg 20 minuters paddling hade vi hittat en handboll, en bikiniöverdel, flera plastmuggar och allehanda skräp som definitivt inte hör hemma i vattnet.

Förutom att vi hittade skrämmande mycket skräp fick vi också en inblick i fågellivet där sothönor och skäggdoppingar ligger och guppar med sina ungar mellan petflaskor och islängda ölburkar. På en sträcka av 500 meter fiskade tre kajaker upp 2.5 kilo sopor.

Här kan du hitta Green Kayak i Sverige:

Stockholm: 2x Klara Strand Café , 2x Sjöhistoriska, 2x Mälarpaviljongen
Göteborg: 2x Point 65 Kayak Center, Göteborg
Malmö: 2x Kommendanthusets Kafé
Jönköping: 2x Point 65 Kayak Center Jönköping

Biotherm gör sina förpackningar i återvunnen plast och flera av deras produkter innehåller plankton från pyrenéerna, så kallade Life plankton.
Oke Carstensen är medgrundare till Green Kayak och idag vägde han vårt skräp som vi fått ihop på en halvtimmes expresspaddling. 2.5 kilo. Sens moral: Kasta aldrig något i vattnet. Ever.

Beauty Oscar 2021 – Kategori: Hållbarhet och inkludering

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Estrid är ett svenskt start up-företag som erbjuder en prenumerationstjänst för rakverktyg och som i sin kommunikation arbetar med inkludering och rätten att utrycka sig på sitt eget sätt utan pekpinnar. Estrid donerar 1 procent av sin omsättning till Kvinna till kvinna, en organisation som arbetar med att stötta krigsdrabbade kvinnor.

I dag är det dags för en helt ny kategori i den nördigaste av alla skönhetspriser i världen – Beauty Oscar, som vi startade här på bloggen för sex år sedan! Kategorin heter ”Hållbarhet och inkludering” och uppmärksammar märken som arbetar utanför de konventionella mindseten. Det kan innebära cirkulära ekonomier, hållbarhetsstrategier eller inkluderingsarbete som gör att blickar riktas mot Skandinavien och just de här märkena.

Här kan ni läsa en intervju som Scandinavian Mind har gjort om den nya kategorin.

Årets startup: Estrid – prenumerationstjänst för rakningsverktyg (Sverige)

”Bra rakninsverktyg borde vara en rättighet. Så tänker Estrid. Fler borde tänka som dom”

Årets genombrott fick topmodellen Roger Dupé som startade det ekologiska hudvårdsmärket med en mörk hud i åtanke.

Årets lansering: Melyon – Hudvård (Sverige)

”Hatten av för grundaren Roger Dupés arbete med det egna hudvårdsmärket Melyon som är ett av de  bästa exemplen på inkludering vi sett på länge. Att synliggöra, prata om olikheter och stå upp för dem ger styrka att förändra. Och hela världspressen står i kö”. 

Läs intervju med Roger Dupé här.

Årets uppstickare: Mantle -Cbd-produktserie (Sverige)

”Indiemärke som går emot konventioner och står upp för rätten att erbjuda produkter  med CBD-innehåll. Lågskalig produktion, kvalité och hållbarhetstänk utmärker dessutom företaget” 

Årets innovation: Last Object: Last Swab – silikontops. (Danmark)

”Med den här i badrummet kan du ha köpt din sista bommulstops för all evighet. Amen”

Danska Puori har tagit transparent produktion till en ny nivå. Genom en QR -kod kan du spåra det exakta innehållet och var det är skördat.

Årets transparens: Puori – hälsokostföretag. (Danmark)

”Tack vare ny teknik och oppenhjärtighet har danska Puori visat att transparens är något som de menar allvar med”

Svensk-finskt samarbete över gränserna för en bättre framtid. Slow face cream från RDP är tillverkat med minimalt antal ingredienser och Sulapac gör nedbrytbara förpackningar av biomassa från den nordiska skogen.

Årets samarbete: RDP skincare och Sulapac – (Sverige – Finland)

”Gränsöverskridande i både produktion och innehåll. Allting är nedbrytbart, spårlöst efter några år. Cirkulärt och föredömligt”

Bodybazar jobbar med marockanska kvinnokollektiv i sin framställning av arganbaserade produkter

Bästa kollektivet: Bodybazar – (Sverige)

”Bodybazar har tagit kollektivtanken ett steg längre och diskuterar inkludering på en ny nivå genom konstuttryck, fotografering och poesi”

Svenska Forgo har ett klart budskap och miljötänk i sin kommunikation och produktion. Handtvålen kommer i pulverform och fylls på i flaska med vatten.

Bästa miljöaspekt: Forgo handtvål i pulverform (Sverige).  
”Design, förpackningar, produktion och leverans. Allt är noga genomtänkt i minsta detalj för att minska klimatpåverkan.”

Earth day 22 april 2021 – En dag för eftertanke

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Skådespelerskan och aktivisten Shailene Woodley är talesperson för optikerföretaget Karün som gör upcycling av skräp till glassiga solglasögon,

I dag är det Jordens dag. Det är en dag då man kan ta tillfället i akt att ägna några minuter till att tänka över sin konsumtion och vad den kan leda till, inte bara nära oss utan i en annan del av världen. Tidigare den här månaden, den 6 april, inträffade Sveriges Over Shooting day. Det är dagen då vi har förbrukat våra naturresurser det här året. Detta är en rekordtidig händelse för Sverige och av jordens 195 länder har vi bara sju länder före oss i den här statistiken. Vi konsumerar långt över våra tillgångar.

I dag tipsar jag om fyra företag som förenar konsumtion med aktivt reflekterande över vad deras produktion leder till och försöker göra något bra av det.

Det första är optikerföretaget Karün  som gör solglasögonen helt tillverkade av återvunna och naturliga material från lokala företagare i chilenska Patagonien, där företagets huvudkontor ligger. B-corpcertifierade Karün har tagit fram en metod som gör att solglasögonen kan mätas med de bästa varumärkena på marknaden. Solglasögonen är tillverkade av återvunna metaller och fiskenät – tillsammans med kasserat nylon. I sin nya kollektion har man för första gången inkluderat återvunna polykarbonater.

Tack vare företagets metoder att framställa glasögonbågar har de skyddat över 400.000 hektar orörd natur. För Europalanseringen har Karün förberett en exklusiv kollektion utvecklad tillsammans med skådespelaren och miljöaktivisten Shailene Woodley som på nytt fört samman konsumenten och naturen. I Sverige samarbetar Karün med Synoptik.

Svenska företaget Forgo vill göra ett så litet avtryck i sin produktion som möjligt och erbjuder pulvertvål som du löser upp i kranvatten och glasflaskor och detaljer är hållbart framställda

Forgo är det andra företaget som jag tycker du ska titta närmare på. Det är ett företag som erbjuder ett plastfritt refillsystem för tvål. De tar fram tvålmassa  små sachéer som du fyller på där hemma i köket eller badrummet. Inget vatten behövs transporteras runt i världen och förpackningarna som är av glas och återvunna detaljer håller år efter år. En saché varar i ungefär två månader. Smart, snyggt och genomtänkt.

Amerikanska Rahua arbetar med ett kvinnokollektiv i Amazonas för att framställa sina schampon.

Det pågår en refill-revolution inom skönhetsbranschen. De flesta seriösa producenterna erbjuder just nu olika typer av refillsystem, på ett eller annat sätt. En av de senaste i branschen att erbjuda refillsystem är Rahua. För varje såld förpackning av Rahua bevaras ett tunnland orörd regnskog i Amazonas. Rahuas hårprodukter tillverkas av den potenta rahuaoljan som framställs av lokala kvinnokollektiv inne i regnskogen. Och bara finns där. Ingen annan stans på jorden. Och det sker ingen exploatering eller strass runt produktionen och framställningen.

Ånd leker med den skandinaviska bokstaven Å i sin kommunikation

Ånd är ett litet brittiskt oberoende parfymhus som ännu så länge har fem dofter i sitt bibliotek. De handlar sina råvaror av små skaliga bönder där försäljningen går tillbaka till de som utför grovarbetet och insamlandet av råvarorna på madagaskar (vanilj) och Etiopien (frankincense).

Vad är earth day? Earth Day grundades den 22 april 1970 av senatorn Gaylord Nelson och Harvard-studenten Denis Hayes, 70-talets svar på Greta Thunberg.
Earth Day – var tänkt som en miljökampanj i USA men med åren har Earth Day växt till en unik miljöreform som spridits över hela världen. Earth Day uppmärksammas nu i över 190 länder och det anordnas Earth Day-aktiviteter i varje hörn av planeten – så även i år.

Underskatta inte din makt. När din röst och dina handlingar förenas med tusentals och miljoner andra runt om i världen, skapar vi en rörelse som är inkluderande, påverkande och omöjlig att ignorera”, var Denis Hayes uppmaning. Lika aktuell då som idag.

Manasi 7 släpper två nya multiprodukter

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Dianthus från Manasi7 ger en touch av rosa och lila med en kall underton. Den här färgen kom i januari.

Återhållsamma ekologiska Manasi 7 förhäver sig inte. Nu släpper det svenska indiehuset två nya multiprodukter som kan användas på läppar, kinder och ögonlock. All Over Colour-produkterna heter Dianthus och Sisserou där undertonen är i det kallare spannet hos Dianthus. Det jag gillar med Manasi 7:s produkter är att de är pigmentrika, lättapplicerade och kan blandas i all oändlighet. Det sjuhövdade manifestet som företaget arbetar utifrån är också intressant.  Nackdelen är dock priset, men det är ett följd man får av lågskalig ekologisk produktion och omtänksamt framtagna ingredienser. Här kan du läsa mer om Manasi 7 och deras filosofi.

Manasi7 släpper två nya all over produkter. Här ser ni Sisserou. Priset är 465 kr per styck. Släpps den 22 mars.

Plastic for Change och The Body Shop minskar plastberget i Bangalore

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
The Body Shop har precis släppt hudvårdsserien Lemon – Purifying hand wash och Hair & Body Wash där flaskorna är gjorda av återvunnen plast sorterad av plastletare i Bangalore, Indien.

Det är drygt ett år sedan som The Body Shop presenterade ett unikt samarbete med organisationen Plastic for Change och plastletare i Bangalore, Indien. Det började i låg skala med flaskorna ur serien Ginger Anti Dundruff Schampoo och balsam, men projektet var så lyckat att man fortsätter att arbeta med den återvunna plasten i Indien.

Tre miljarder av jordens befolkning har inte någon tillfredställande sophantering. Så här ser floden ut som rinner genom Bangalore. Mer skräp än vatten…och det mesta sköljs tyvärr ut i den Indiska Oceanen och orsakar svårt lidande för vattenlevande djur.

I utkanterna av Bangalore samlas soptipparna på ett pärlband. Den närmsta ligger bara en halvtimmes bilväg utanför stadsgränsen. En gammal övergiven gruva får tjäna som stadens soptratt för resterna som inte går att sortera på något sätt. Hamnar soporna inte i den övergivna gruvan hamnar avfallet i den flod som delar staden på mitten och som går rätt igenom den livliga marknaden. Inte sällan ligger soptipparna mitt i en rondell, under en motorvägsuppfart eller granne med ett modernt bostadsområde för välbärgade. Innan pandemin bröt ut fick jag möjligheten att besöka några av plastletarna i Bangalore som bor och arbetar på soptipparna och som ingår i det unika projektet som Plastic for Change bedriver på Aftonbladet kan du läsa artikeln i sin helhet.

Rika Rekka är en av Indiens 1.2 miljoner plastplockare. Hon lämnade sin dotter till släktingar i Deli för att bege sig till Bangalore. Hon tjänar 2500 kr i månaden. Foto: Agneta Elmegård

Rika Rekka tjänar 2500 kronor i månaden på att sortera torra sopor. Hon flyttade från Deli för fyra år sedan. Hennes då fyra år gamla dotter lämnade hon hos släktingar. Trots den tryckande hettan och tusentals surrande flugor finns det olika grader av helvetet.
”Det är mycket lättare att sortera skräp i Bangalore, för det är inte så varmt här. I Delhi är det fruktansvärt hett och det försvårar arbetet”, menar Rika som sorterat sopor i stort sett hela sitt 38 åriga liv.

Rika ser framför sig att hon kommer att jobba på sopstationen i drygt fem år till innan hon återvänder hem till familjen i Delhi.
Jag längtar efter att få vara med min familj. Arbetet här är ganska enformigt. Jag sitter i flera timmar åt gången och ryggen tar stryk, men det här är det enda jag kan”.

Rika sorterar snabbt och effektivt. Hon sitter i mitten av stora plastsäckar som formar sig som en blomma runt henne. På tippen bor också flera barn. Ett spädbarn sitter i en övergiven barnstol mitt i soporna medan hans mamma sorterar. Då och då rör sig sopberget utan synlig anledning. Någonstans där djupt där inne kalasar råttorna på matrester.

Ett tjugotal familjer bor på sopstationen som ligger vägg i vägg med ett lyxigt bostadsområde i Bangalore. Sedan mars 2020 har Indiens regeringen stoppat importen av andra länders plastavfall. Foto: Agneta Elmegård

De flesta av sopletarna i Indien tillhör det lägsta kastet – dalit. Det är oftast papperslösa personer som varken kan läsa eller skriva. De befinner sig lägst ner i den socialekonomiska pyramiden och ofta har deras familjer letat skräp i generationer.

Nalini Shekar grundade Hasiru Dala som hjälper de utsatta plastletarna med pappersarbete, sjukvård och skydd. Foto Agneta Elmegård

”Dalit är allas dåliga samvete i Indien. De gör sådant som vi andra aldrig skulle göra. De får inte komma in i husen och betraktas som smuts. Det var dom som tog hand om bajset i de ospolbara toaletterna förr i tiden. De har alltid varit ovärderliga för att samhället inte skulle krascha fullständigt men dom har aldrig egentligen varit en del av samhället. Inga andra kast vill syssla med det som daliterna gör”, berättar Nalini Shekar som startade den icke vinstdrivande hjälporganisationen Hasiru Dala (Grön kraft) som arbetar tillsammans med Plastic for Change och som hjälper plastletarna med sjukvård, pensioner och pappersarbete för ett drägligare liv.

Tusentals barn bor på soptipparna där deras föräldrar arbetar. Foto: Agneta Elmegård

Kanadensaren Andrew Almack är grundare till organisationen, Plastic For Changes. Tillsammans arbetar han hand i hand med Hasiru Dala för att stärka de utsatta daliternas situation. Andrew Almack har skapat en mobil plattform där plastletare kan ansluta sig gratis till för att få reda på bästa dagspriset på plast. Eftersom de flesta plastletarna är analfabeter har plattformen enkla symboler och är till viss mån röststyrd så att användarna enkelt kan förstå informationen. I appen kan de se dagens plastpris och vilken plasthanteringsstation som kan ta emot dem och när.

Andrew Almacks engagemang har  blivit uppmärksammat globalt. 2018 hamnade han på Forbes 30 under 30 lista över unga entreprenörer i Asien som gör skillnad.

”Vi hjälper plastletarna att komma i kontakt med schyssta producenter. De måste också ha giltiga id-handlingar vilket vi hjälper dem att fixa så att de kan ta del av samhället. Det kan låta som en självklarhet men verkligheten är någonting helt annat i Indien”, förklarar Andrew som fick idén till Plastic for changes för tre år sedan efter en ögonöppnande resa i Asien.

Hur många generationer kommer vi att ha förstört för att vi inte tog hand om plasten på ett bra sätt? frågar han sig.

Det brittiska företaget The Bodyshop är ett av de första globala företagen att engagera sig i den här relativt nystartade cirkulära ekonomin i Indien (Garnier anslöt förra året). The Body Shop har förbundit sig att köpa 250 ton petflaskor det första året och använda sig av i sin produktion av schampoflaskor. De blir på det sättet det första globala företaget i världen som börjar handla med community trade-framtagen plast. Det vill säga plast som samlats in under schyssta förhållanden av arbetare som har drägliga arbetsförhållanden, fast lön och pension.
”Vi har länge letat efter projekt där vi kan göra skillnad genom att handla med plast och organisationen Plastic for changes och Hasiru Dala uppfyllde våra krav på schyssta upphandlingsprinciper och ren arbetskraft”, berättar Sanjani Shah, internationell kommunikatör på The Body Shop.

På vissa sopstationer som Plastic for Change arbetar med har man sorteringsband vilket underlättar sorteringen. Mest värda i plastpyramiden är PET-flaskor.
Vackert vackert men farligt farligt. En uttjänt gruva utanför Bangalore fylls med miljonstadens sopor och gifterna når grundvattnet. Stanken sticker i ögonen. Foto: Agneta Elmegård

Comfydence – Nytt underklädeskoncept ska minska sopberget

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Comfydence är en trosa med inbyggt menskydd/inkontinensskydd som minskar användandet av engångsskydd och är ett bra exempel på cirkulär ekonomi.

Lägg Comfydence på minnet om du har tankar kring engångsbindor och mensskydd. Linda Stoltzhammar och Anna Hellström tyckte att det saknades bra menskydd, eller trosor som skyddar mot urinläckage, på marknaden. Sagt och gjort. Nu har de uppfunnit en högabsorberande typ av trosor som de tycker lever upp till deras förväntningar på tillgänglighet, bekvämlighet, skydd och funktion. No more drops alltså. Och No more waist om man ska tro på deras vision.

Trosorna finns i åtta olika utföranden och kostar från 375 kr

 

Trosorna är gjorda i miljömärkt textil och kollektionen består i nuläget av åtta olika modeller i varierande färger, material och uppsugningsförmåga. Linda och Anna har själva helt ersatt både trosskydd, bindor och tamponger med absorberande trosor.olika varianter och tillfällen i livet. Och för varje köp skänker bolaget 10 kronor till arbetet mot så kallad mensfattigdom som bedrivs av organisationen Wateraid.

 

 

”Om endast 150 000 kvinnor skulle ersätta engångsskydd med våra trosor en dag i månaden under ett år handlar det om 5,4 miljoner skydd – lågt räknat. Tänk vilken skillnad det skulle kunna göra om det blev fler kvinnor, om det även inkluderade inkontinensskydd och om det spred sig utanför Sverige. Det är en svindlande tanke”, säger Anna Hellström till Aktuell Hållbarhet.

Anna Hellström och Linda Stoltzhammar, grundare av Comfydence testar genomsläppligheten av vätska i trosorna. Bild från Comfydence

”Vi vill inte driva förändring baserat på människors klimatångest eller skam- vi vill erbjuda en bättre lösning som gör vardagen enklare”, säger Anna Hellström till sajten Aktuell hållbarhet.

Sida 1 av 3
Skönhetsredaktörerna
Agneta Elmegård Chanel digital adventskalender ekologisk hudvård ekologisk parfym Estée Lauder Hållbarhet L'Oréal Lancôme Lush MAC Cosmetics Makeup nagellack nischparfym parfym Sephora solskydd sulfatfritt schampo The Body Shop Weleda

Agneta Elmegård ingår i juryn för The James Dysons hållbarhetspris 2020

Följ på Bloglovin

  • Tjänstgörande redaktörer: Stefan Sköld, Sandra Christensen och Mattias Kling
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB