Avloppsvatten ska renas bättre så det kan användas igen. Det har miljöutskottet i Europaparlamentet röstat ja till. Tillverkare av kosmetika och läkemedel har visat sig ge särskilt stora utsläpp av mikroföroreningar, uppmanas nu av EU:s parlament att ta ett större ansvar än de gör idag.

EU-parlamentarikerna i miljöutskottet vill att EU:s medlemsländer ska stärka sin förmåga att återanvända behandlat avloppsvatten så att cirkulariteten ökar. Detta ska ske genom en bättre övervakning av föroreningar som mikroplaster och evighetskemikalier som PFAS, föreslår de. Utskottet röstade även ja till krav på att förorenaren ska betala för att de ”skitar ner”.

Ett annat förslag som ska minska mängden mikroföroreningar, är att kräva obligatoriska filter för mikrofiber i tvättmaskiner.

Dessutom ska alla samhällen med fler än 750 invånare vara anslutna till anläggningar för avfallsrening till slutet av 2032.

Det ska bli svårare för producenter att göra påståenden som vilseleder konsumenter att tro att en produkt är ”grönare” och ”snällare” än den är. Det är EU-parlamentet och Europeiska unionens råd som har enats om nya lagförslag som ska motverka greenwashing- grönmålning. Lagpaketet har tagits fram för att stärka konsumentskyddet kopplat till den gröna given (Green deal) som vi skrivit om här.

I korthet ser det nya lagförslaget mot greenwashing ut så här:

✓ Det ska bli tydligare vilken information om en produkt som tillverkare lyfter fram på förpackningar och i informationsmaterial, till exempel webbsajter.

✓ Insynen och övervakningen av påståenden som rör framtida miljörelaterade påståenden skärps.

✓ Hållbarhetsmärkningarnas trovärdighet ska förbättras genom att man fastställer vilka certifieringssystemet som märkningarna baseras på, såvida de inte fastställs av offentliga myndigheter.

✓ Kraven blir tydligare på producenter vad gäller planerat åldrande och vad som händer i slutet av livscykeln hos en produkt så att konsumenten får en tydlig bild av hur man kan påverka detta.

✓ Orimliga anspråk baserade på klimatkompensering för växthusgasutsläpp stoppas – produkter kommer inte att kunna kallas för koldioxidneutrala eller ”klimatpositiva” baserat på overifierad klimatkompensation.

På Skönhetsredaktörerna.se hyllar vi mångfald, rätten att uttrycka sig fritt och friheten att vara den man är utan att någon ska lägga sig i eller ha synpunkter. Detta är ett viktigt statement som är mer aktuellt än någonsin när krängningar och hatbrott ökar för oliktänkande. Därför har vi samlat några färgstarka produkter som vi tycker sticker ut ur mängden och som har lika stor rätt att finns som vilka andra som helst.

Från vänster översta raden: (obs inga affiliatelänkar som vi tjänar pengar på)

Estrid, rakhyvelsprenumeration för kvinnor, män, allt, alla. Svenska Estrid har vi tidigare hyllat med en Beauty Oscar för att de sticker ut med sina produkter och för sin inkluderande hållning. Kayali, parfymmärket skapat av influensern Huda Kattan med rötter i Irak, som lever och verkar i Dubai där landets lagstiftning utgår från de islamiska sharialagarna. Med sina framgångar är hon en förebild för andra kvinnor vars rätt att utrycka sig ofta inskränks av lagar som gynnar männen mer än kvinnorna. Namnet på parfymen ”Eden Juicy Apple”, säger väl allt. Norska märket Sprekenhus är ett märke som har rötter i det norska våtlandskapet Vega, uppsatt på Unescos världsarvslista 2004. Skyddar och värnar och det som är skört. Philip Berkovitz är Hollywood-frisören bakom det egna hårmärket Philip B. och som är öppet gay. Tyska läkaren Dr Horst Spiller bröt mark på 60-talet när han lyckades förena olja och vatten i en och samma produkt utan att de lade sig som ett lock på huden. Nytänkare gillar vi. De svenska hårpionjärerna Sacha Juan satte Sverige på kartan redan 2004 med sina minimalistiska produkter med maxat slutresultat i håret. En av Sveriges idag största skönhetsexportörer banade vägen för andra som vågade satsa på sin dröm. Koreanska It Skin etablerade sig 2006 med en filosofi att ”alla ska ha råd med en bra hudvårdrutin”, inkludering gillar vi. Shine från Under the skin, grundat av solnatjejen Roja Jamil träffade vi på Stockholm beauty week och vi gillar konceptet att låta oss skina inifrån. Det svenska företaget Tiny Associates skincare drivs av visionärer som vill förändra synen på hudvård att göra den mer hållbar. Vi kan bara hålla med. Läs vår intervju med grundaren David Koo Hjalmarsson, här.

Mittenraden:

Brittiska Barry Mero, mannen bakom Barry M, började sin karriär med att sälja nagellack från sin mammas trädgård i London under 1970-talet, gör smart och lekfull makeup och hudvård som är tillgänglig för alla tack. Amerikanskan Paula Begoun var pionjär när hon startade sitt eget hudvårdsmärke Paulas Choice i början på nittiotalet och böckerna, tjocka som biblar” innehöll storsäljarnas ingredienslistor i all sin nakenhet med brallorna nere (Alta Vistas sökmotor hade inte kommit igång så man kunde inte googla sig till vad ingredienserna gjorde med huden.) OPI Pride nails: Ibland är nagellack nagellack, och andra gånger kan det representera så mycket mer. OPI har släppt flera Pride-kollektioner, och ett nyligen genomfört partnerskap mellan Emmy-nominerade multibinära Biqtch Puddiń, visar det amerikanska märket att de inte låter sig skrämmas av hårt blåsande högervindar i USA just nu. Urban Decays paroll är ”Pretty different”, står man för det förtjänar man en plats på Pridehyllan. Punkt. Urang är ett ekologiskt märke från Sydkorea startat av Jina Lee 2016, som stack ut hakan och visade att den stora boomen av K-Beauty även kunde innehålla ekologisk hudvård som levererar. Följt av Laneige, ett annat K-beautymärke som var först med jellystrukturen, den vattenbaserade krämen, som de utvecklade för 25 år sedan och som nästan blivit signum för asiatiska produkter. Weleda, behöver ingen närmare presentation, de har behållt sitt recept i Skin Food intakt sedan första sålda krämtuben kom 1926. Bara för att man är gammal behöver det inte betyda att man ska räknas bort. Koreanska eko-märket Innisfree var det första K-Beauty märket som startade en insamlingskampanj för uttjänta glasflaskor i början på 2000-talet. Brittiska Shakeup grundades 2018 av de kinesiska tvillingbröderna Shane Carnell-Xu och Jake Xu som uppmanar killar att använda makeup. Det Nya Zeeländska märket Antipodes startades för 15 år sedan av Elizabeth Barbalich som gräver där hon står och gör ekologiska produkter med inhemska ingredienser i unisexutförande. Sedan starten har hållbarhet varit uttalat och hon är noga med märkets återvinningsstrategi. Kovalite skin är ett hudvårdsmärke riktat till män och som kommer från, Polen, ett land som instiftat fler än 100 hbtq-fria zoner vilket strider mot människors rätt till bland annat mötes- och yttrandefrihet. Märket står bland de andra på hyllan, som en påminnelse om att grundläggande mänskliga rättigheter måste värnas. 19-69, svenskt parfymmärke, startat av Johan Bergelin som föddes 1969 i en tidsera som stod för frihet, tolerans och motkultur. Finska Lumene använder nordiska råvaror varav flera är biprodukter från livsmedels- och skogsindustrin. Det senaste året har märket arbetat för att öka inkluderingen genom att ta fram fler pigmenterade produkter.

Nedersta raden:

Juliette has a gun, parfymhus som startades 2005 av Nina Riccis barnbarn Romano Ricci, har sedan starten gått sin egen väg och ett uppfriskande rebell-parfymhus i den konservativa parfymvärlden. Francis Kurkdjian, som är husets samarbetspartner är en av de få öppet homosexuella i parfymvärlden. Svenska Hickap grundades 2016 av syskonen Wilma och Emil Holmqvist som vill göra hållbar och inkluderande hudvård. Franska Biotherm var, 1985, det första multinationella märket som riktade en egen hudvårdsserie åt män ”Homme”, kanske kan man kalla det för inkludering? Kändishudläkaren Dr Fredric Brandt, öppet gay, revolutionerade hudvården i världen, 1995, när han lanserade sina aktiva hudvårdsprodukter som förespråkade peeling och kollagenstärkande innehåll. Brittiska Neal’s Yard Remedies startat av Romy Fraser beslöt sig för att bli ett ekologiskt märke 1981. Woods Copenhagen är ett relativt nystartat danskt hudvårdmärke som känns ”genderfluid” och inkluderande. Franska Molinard är ett av de äldsta familjeägda parfymhusen i Grasse, Vanilla Patchouli kom 1998 samma år som Svenska kyrkans teologiska kommitté får i uppdrag ”att fortsätta bearbetningen av principiella frågor kring samlevnad mellan par av samma kön”. Franska märket Chantecaille  grundades 1997 av Sylvie Chantecaille, och var ett av de första märkena i världen att uttalat använda sig av filantropi i sin affärsidé. Designern Takada Kenzo var gay och har skapat ikoniska plagg och parfymer. ”Peace” kom 2008 och får avsluta den här essän om allas lika rätt att uttrycka sig och leva i ett fritt och fredligt samhälle.

De senaste åren har kändisar som Andie MacDowell, Pernilla Månsson Colt och Sarah Jessica Parker med stolthet pratat om den naturliga färgen på sitt hår – den gråa.

Men vad är det för mekanismer som får håret att bli grått? Det har länge spekulerats i naturliga åldringprocesser i kroppen men den egentliga orsaken till pigmentförlusten har varit höjd i dunkel. Möjligen tills nu när de gråa stråna är på väg att avmystifieras. Nya forskningsrön ger nämligen nytt ljus över varför färg övergår i silver – melanocyternas stamceller stockar sig – färgpigmenten släpps inte framför att göra sitt jobb.

Studien från NYU Grossman School of Medicine, publicerad i tidskriften Nature tyder på att processen är kopplad till ”fasta” stamceller som stockar sig.

Hårfärgen styrs av  en ständigt pågående reproducering av stamceller i hårsäckarna där de får signaler om att mogna vilka gör proteinpigmenten ansvariga för färgen.

Studien visade att melanocytstamceller är anmärkningsvärt rörliga detta betyder att under ”normal” hårväxt rör sig sådana celler kontinuerligt fram och tillbaka på mognadsaxeln när de passerar olika stadier i den utvecklande hårsäcken.

Det är inuti dessa fack som cellerna exponeras för olika nivåer av proteinsignaler som ska påverka att cellerna producerar färg.

Forskargruppen fann att cellerna transformeras mellan sina mest primitiva stamtillstånd och nästa steg av mognad ”det transitförstärkande tillståndet”, detta är beroende av var de befinner sig i mognadsnivån.

När håret åldras, faller av och upprepade gånger växer tillbaka, fastnar ett ökande antal melanocytstamceller i stamcellsfacket som kallas hårsäcksutbuktningen. Det är här som det börjar hända grejer eller snarare – inget händer…

Om melanocyterna stannar kvar i hårsäckens utbuktning, mognar de inte till det transitförstärkande tillståndet och tar sig aldrig tillbaka till sin ursprungliga plats i tillväxtutrymmet.

”Vår studie bidrar till vår grundläggande förståelse av hur melanocytstamceller fungerar för att ge håret dess naturliga färg och presenterar en potentiell väg för att vända eller förhindra grånande av mänskligt hår genom att hjälpa fastnade celler att flytta igen mellan utvecklande hårsäcksfack.”, säger forskaren Qi Sun i en intervju med The Guardian.

Fynden tyder på att melanocytstamcellers fram- och tillbaka positionering är nyckeln till att hålla håret friskt och naturligt pigmenterat.

”Det är förlusten av den här kameleontliknande funktionen i melanocytstamcellerna som kan vara ansvarig för grånande och förlust av hårfärg”, säger studiens seniorforskare Mayumi Ito, professor vid Ronald O. Perelman Department of Dermatology och Department of Cell Biology vid NYU Langone Health.

Den goda nyheten för de som inte är redo att omfamna sina gråa hår, planerar teamet att undersöka ett sätt att återställa rörligheten hos melanocytstamceller, eller för att fysiskt flytta dem tillbaka till deras ”groddrum”, där de kan producera pigment utan att det stockar sig. Den som lever får se.

Evighetskemikalierna PFAS förekommer i en mängd olika produkter inom skönhetsindustrin. Man kan hitta ingrediensen i makeup, ansiktskrämer och hårvårdsprodukter. Enligt en studie som IVL Svenska Miljöinstitutet och Stockholms universitet har utfört på uppdrag av Kemikalieinspektionen, kan utsläppen av PFAS från kosmetiska produkter uppgå till så mycket som 11 000 kg fluor per år inom Europeiska Unionen.

Studien gick ut på att detektera ett 40-tal skönhetsprodukter som säljs på den svenska marknaden, och som alla har PFAS listat i innehållsförteckningen. Produkterna analyserades närmare på laboratorium. De högsta halterna av PFAS uppmättes i en skrubbkräm och en ansiktsmask, följt av ett ansiktspuder.

Forskarna har även beräknat hur stora PFAS-utsläpp som kosmetiska produkter, efter användning, kan ge upphov till. Utsläppen inom Europeiska samarbetsområdet EES beräknas ligga på mellan 11 000 och 38 000 kg fluor från PFAS per år, utifrån ett genomsnittsscenario och ett värsta-fall scenario.

Resultaten av studien har använts av Kemikalieinspektionen i dess förslag till begränsning av PFAS tillsammans med nationella myndigheter från Danmark, Tyskland, Nederländerna och Norge. Begränsningsförslaget lämnades in till EU:s kemikaliemyndighet ECHA i januari och är för närvarande öppet för offentligt samråd.

”Jag hoppas att den här studien och andra inom området uppmuntrar tillverkarna att omvärdera användningen av PFAS i sina produkter och hitta säkrare ingredienser”, kommenterar Kerstin Pütz, forskare på IVL och en av huvudförfattarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

Som konsument kan du undvika PFAS i kosmetika genom att titta på innehållsförteckningen. Om det till exempel står ”PTFE” eller ämnen som innehåller orden ”perfluoro” eller ”polyfluoro” innehåller produkten PFAS, men utöver det finns många fler PFAS som inte har ”fluoro” som en del av namnen.

”Min rekommendation är att använda så lite kosmetika som möjligt, då det inte bara är PFAS utan även många andra kemikalier i smink. Vi har identifierad drygt 170 ingrediensnamn där PFAS döljer sig bakom namnen. Inte ens jag som jobbar med den här frågan skulle känna igen alla ämnena om jag inte hade min substanslista som jämförelse bredvid. Det måste bli enklare för konsumenterna att välja bort oönskade ämnen”, säger Kerstin Pütz.

När den svenska solskyddsproducenten Sun Control presenterade sitt nya uppdaterade solskydd, som är på väg ut på den amerikanska marknaden, hade de bjudit in professorn i dermatologi Olle Larkö. Han berättade om varför  samtliga hudcancerformer i Sverige ökar. De senaste 10 åren har malignt melanom ökat med nära 40 procent och andra typer av hudcancer med nästan 60 procent, enligt Dagens Medicin.
”Västkusten och Skåne är värst drabbade när det kommer till antalet cancerfall i Sverige. Där exponerar man sig längre för solen och nu börjar vi se effekterna av våra solvanor från 80- och 90-talet”, säger Olle Larkö, tidigare professor i dermatologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Han menar att kläder är det bästa skyddet mot hudcancer samt solskyddskräm med högt spf i ansiktet. Att behandla större kroppsytor med kemiska solskydd tycker han att man ska vara försiktig med.
”Behandla ansiktet med solskydd och täck övriga kroppen med kläder. För att få rätt solskyddsfaktor som anges på tuben behöver man en kupad hand med kräm, det innebär 2 mg solkräm per centimeter av hud, för att uppnå rätt skydd”, förklarar Olle Lärkö.

Det finns två olika typer av solskydd på marknaden. Mineralbaserade solskydd som innehåller titan- eller zinkoxid som lägger sig på ytan av huden och reflekterar bort solstrålarna. Övriga solskydd är kemiskt framställda i laboratorier och absorberas i huden där de eliminerar UVA- och UVB-strålarna. Inte sällan kombineras de två typerna av skydden. Två av de kemiska solskyddsämnena som EU satt upp på sin risklista över att vara potentiellt hormonstörande är octocrylene och benzophenone. Två ämnen som Olle Lärkö misstänker kan komma att elimineras när de nya skärpta EU-lagarna för kemikalier inträder i höst.
”Jag hoppas nästan att det blir så. Vi har studier på att 5 procent av de kemiska solskyddsämnena hamnar i levern. Mycket slinker igenom huden. Det är bättre att låta försiktighetsprincipen råda. Det är kanske inte farligt men det är väldigt onödigt och det behövs fler studier tills vi vet mer om vad de gör i kroppen på sikt”,  anser Olle Lärkö.
Han uppmanar också att om man ska vara uppmärksam på förändringar av fläckar eller kliande prickar i huden. Man ska inte vänta med att söka vård. Det kan nämligen rädda liv.

”Kommer man i tid är behandlingen busenkel och i det stora hela har vi blivit bättre på att förbygga hudcancer. Men vi famlar fortfarande när det kommer till malignt melanom och hur det uppstår”.

Dermatologen Olle Lärkös bästa soltips:
Håll koll på tiden du är i solen. Solskydd ger falsk trygghet och blockerar bara UV-strålarna om du tar tillräckligt mycket.
Skydda dig med kläder där det går. ”Det är enkelt att dra på sig en T-shirt”.
Skydda ansikte och handflator med solskydd.
Sök läkarhjälp direkt om du misstänker förändringar i huden.

Taurin, (en förädling av aminosyran cystein) är en vanlig ingrediens ienergidrycker och kosttillskott. Nu börjar det dyka upp i skönhetsprodukter också, som en anti age ingrediens (bland andra i Clinique’s ”iD Active Cartridge Concentrate for Fatigue”, ESPA ”Isotonic Hydration Mask” och Kinship ”Brightwave Energizing + Brightening Eye Cream”.
Forskning vid Colombia University visar att taurin (tjur på latin) kan vara kan vara nyckeln till att må bättre och leva längre. I studien ‘Taurine deficiency as a driver of aging’, publicerad i Science, kan man läsa att taurintillskott kan bromsa åldrandeprocessen hos maskar, möss och apor och till och med förlänga livslängden hos mössen med upp till 12 procent. I nervsystemet verkar taurin  som en signalsubstans och studien visar att taurinbrist är en drivkraft för åldrande.

Taurin, förekommer i fisk, kött och alger och är en icke-essentiell aminosyra,  en aminosyra som kroppen kan tillverka på egen hand. Taurin har i tidigare studier visat sig korrelera med immunfunktion, fetma och nervsystemets funktioner, vilket inspirerade forskaren Vijay Yadav, biträdande professor i genetik och utveckling vid Columbia University.

Hos människor sjunker taurinnivåerna med åldern och hos 60-åringar var halten i kroppen bara en tredjedel av de som hittades hos femåringar. Huruvida taurin skulle kunna påverka kroppen eller huden via krämer är dock inte studerat ännu.

”Vi upptäckte inte bara att djuren levde längre, vi fann också att de lever hälsosammare liv med tillskott av taurin”, säger Yadav till Cosmetic Business.

Rewild Your Routine – så heter brittiska Lush:s nya kampanj som uppmanar konsumenterna  till ökat skydd för jordens mångfald. Det är ingen hemlighet att skönhetsindustrin förbrukar naturresurser i sin framställning av produkter och då kommer växt- och djurliv i kläm. Och kan rent av försvinna, om producenter går för hårt fram i uttag av naturens begränsningar.
När efterfrågan på skönhetsprodukter växer skapas ett ökat tryck på jordens olika områden och vildlivet som finns där. Lushs ‘Rewild your Routine’-kampanj har som mål att ta itu med hur skönhetsindustrin sitter i en position där de faktiskt har makt att skydda och förbättra biologisk mångfald genom sina leveranskedjor och vidare hur kunder kan göra informerade val som främjar planeten.

”På grund av den mängd oljor, smör, essenser, doftmaterial, blommor och örter som traditionellt används i kosmetikaprodukter befinner sig skönhetsindustrin i en utmärkt position för att skapa leveranskedjor som jobbar med liv och inte emot det”, säger Ruth Andrade, ansvarig för Earthcare-strategier på Lush i ett pressmeddelande.

Lush spenderar över 90 miljoner pund på att köpa in råmaterial från grupper och leverantörer i 80 olika länder. Ett exempel är rapsolja från  Minamisona som är ett bondekollektiv i Fukushima som jag har rapporterat om här. Med denna inköpskraft kommer möjligheten att investera i regioner och organisationer som kan skapa positiv påverkan i sina områden. Lushs mål med inköp är att gå bortom “hållbarhet”, eller att aktivt inte orsaka skada, och mot regeneration och att bidra till hälsosamma funktioner i levande ekosystem. Inom Lushs produktsortiment finns 320 unika växtarter. Dessa ingredienser är beroende av pollinatörer, specifika mikroklimat och samarbeten med ursprungsbefolkningar.

Lush har byggt in detta i sin strategi för inköp. Under åren har Lush genomfört forskning kring nyckelplatser för biologisk mångfald och flyttfågelzoner för att undersöka hur det går att investera i de människor och samhällen som skyddar och återuppbygger dessa områden.

Erfarenheterna som Lush har fått av att leta efter ingrediensleverantörer är att ursprungsbefolkningar är de som står i framkant när det kommer till kamp mot avskogning och expansioner av monokulturer. Under de senaste åren har Lushs inköpsteam sett en ökad skogsskövling och människor som tvångsförflyttas på grund av vattenkraftsdammar, geotermisk schaktning och gruvdrift, samt monokulturplantager. I Sumatra har detta lett till att Leuserskogen har delats av precis på den plats där den närapå utrotade Tapanuli-orangutangen lever.

Schweiziska Givaudan lanserar en ny märkning av skönhetsprodukter som de kallar för B-Biome Score. Det uppger Personalcaremagazine.
Det schweiziska företaget hävdar är den första vetenskapligt bevisade, 100 procent transparenta och mikrobiomvänliga märkningen för kosmetiska ingredienser.

B-Biome Score utvärderas av dermatologisk expertis för att bestämma slutpoängen för en given aktiv ingrediens, baserat på tre vetenskapliga kriterier:

• Kortsiktiga effekten efter en applicering på huden,
• kumulativ effekt efter flera dagars applicering på huden samt
• motståndskraften hos mikrobiell livsduglighet efter avslutad applicering.

B-Biome Score-märkningen är transparent framtagen och tillgänglig i hela skönhetsindustrin, stödd av en vetenskaplig publikation och godkänd av en dermatologisk expertis. Resultaten av B-Biome-poängen indikeras med bokstäver från A till E, där E är ”sämst” i skalan. B-Biomemärkningen kommer successivt att anpassas till Givaudans portfölj av aktiva ingredienser. Märkningen är utarbetad av Givaudans forskare på Center of Excellence in Microbiomics i Toulouse, Frankrike.

”På Givaudan bygger vi på vår kunskap och innovation inom hudmikrobiomet för att utveckla nya ingredienser”, säger R&D-chefen Romain Reynaud till Personalcaremagazine.

I Sverige finns en mikrobiomvänlig certifiering av slutprodukter som heter Kind to Biome som vi skrivit om här.

Att torr hud kan förbättras av krämer som innehåller vissa vitaminer är ingen nyhet. Men varför är det så? Och hur mycket behövs för att det ska ge effekt? Det ska forskare vid Malmö universitet ta reda på, bland annat genom att använda 3D-modeller som odlas fram från hudceller.

Vitaminer används i ett flertal hudvårdsprodukter idag. Kliniska studier har visat att krämer som innehåller vitaminer eller provitaminer leder till en slätare och mer återfuktad hud. Men det finns fortfarande stora frågetecken kring hur olika substanser faktiskt påverkar kroppens största organ.

”En fallgrop med många kliniska studier är att man låtit personer testa krämer med en ganska komplex mix av komponenter. Men vad ger effekt och varför? Ett viktigt första steg är därför att testa specifika vitaminer för sig och studera deras väg genom huden”, kommenterar Sebastian Björklund, i ett pressmeddelande. Han är docent i fysikalisk kemi vid institutionen för biomedicinsk vetenskap vid Malmö Universitet.

Forskarna kommer testa både fettlösliga vitaminer, som retinol (vitamin A), och vattenlösliga vitaminer, till exempel niacin, en form av vitamin B. En viktig frågeställning är hur mycket av vitaminerna som faktiskt tas upp genom huden och når målet där de kan ge effekt.

Även vad som är rätt dos är en viktig fråga för forskarna. Kroppen kan enkelt göra sig av med ett överskott av vattenlösliga vitaminer. Vissa fettlösliga vitaminer ska däremot inte överdoseras eftersom de har en tendens att ansamlas i vissa av våra organ och påverka kroppens hälsa på ett negativt sätt.

”För att olika vitaminer ska främja biologiska processer i huden på ett liknande sätt som när vi äter dem så måste de passera genom hudbarriären och nå levande celler. Men vi vet inte hur effektivt det är och vilken koncentration som krävs, så vi kommer titta på både hudens genomsläpplighet av de här vitaminerna och deras inverkan på odlade celler”, säger Sebastian Björklund.

Forskarna samarbetar med bland annat med skönhetsföretaget Oriflame Cosmetics och kommer använda deras laboratorier i vissa av testerna.

Andra samarbetspartners är CELLINK, som skriver ut hudceller i specifika mönster, och företaget MatTek som odlar cellerna till tredimensionella vävnadsmodeller ungefär som ett litet mynt i storlek. Även Insplorion ingår med målet att använda deras instrument för att studera ytkemiska processer av tunna filmer, till exempel biologiska barriärers genomsläpplighet av vitaminer.

”Vi har börjat studera hur vitaminerna påverkar hudceller när de odlas i en lösning antingen med eller utan vitaminer. I parallella studier undersöker vi hur de transporteras genom hudbarriären. Framöver kommer vi även studera hur vitaminerna påverkar processen där levande hudceller bildar hudbarriären som mer kan ses som en död vävnad som skyddar vår vattenfyllda kropp”.