Arkiv för tagg Fysikaliskt solskydd

- Sida 1 av 1

Fyra bra solstift med hög spf

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Solstift är praktiskt att ha med sig för återapplicering och skydd under dagen.

Solen gassar från en klar himmel på Mellbystrand i Skåne. Och även om temperaturen sjunkit en del den här veckan så har jag alltid med mig ett gäng solskyddsstift i väskan.
Solstift kan vara räddaren i nöden om man är ute i skog och mark eller på stranden och känner att solskyddet inte riktigt räcker till. Bland solstiften som kommit till redaktionen i vår har jag valt ut fyra favoriter.

Svenska Oriflame har kommit med en hel serie nya solskydd inför beach 2020. Närproducerade i Linköping och bland annat med solskyddsstiftet Sun 360  sun stick spf 30. Formulerad med sheasmör och bivax. Vattenfast och helt osynligt vid applicering. En klar favorit.

Murad och Oriflame är två stift som innehåller antioxidanter som även ska skydda mot avgaser och dålig luft

Amerikanska Murad har lagt c-vitamin och broccoliolja i sitt solskyddsstift, Essential – C Sun Balm spf 35. Även det här solskyddsstiftet är väldigt lättapplicerat och syns inte på huden.

Coops eget märke Änglamark har låtit svanenmärka sina senaste solskyddsprodukter. Här ser du två solstift som är uppbyggda på fysikaliskt skydd med titandioxid som aktivt ämne mot UV-strålarna. Båda svenskproducerade.

Två svenska favoriter som bygger sin formula på fysikaliskt skydd är Änglamark från Coop och MakeTheMake. Båda har spf 50 och MakeTheMake fungerar som en primer om du vill det. Den senare är lätt färgad och Änglamark, som innehåller bivax , är genomskinlig i appliceringen. Fyra toppenstift alltså, varav tre svenskproducerade!

Vad är solskydd?
Det finns två sorters solskydd på marknaden idag:
Fysikaliskt solskydd – Reflekterar bort solstrålarna likt en spegel. Består av mineraler som titaniumdioxid eller zinkoxid. Bara dessa två mineralerna är i dag godkända.

Kemiskt solskydd – Absorberar UV-strålarna och oskadliggör dem i huden. Det finns idag 26 godkända kemiska solskydd i EU och 16 i USA.
Källa: Cosmeticsdesign -europe.com

Skincitys eget märke Makethemake har lanserat solskydd inför beach 2020. Detta är lätt skimrande och innehåller fysikaliskt filter vilket gör att det kan upplevas som ljust på en mörk hud..

Vad betyder solskyddsfaktorn? Med ett spf på 50 blockerar du 98 procent av de skadliga UVB-strålarna och din hud motstår solskador 50 gånger längre än om du vore oskyddad. Men man ska ta det här med en nypa salt för det beror egentligen mer på vad du har för genetisk hudtyp där melaninets förmåga att skydda dig spelar roll och inte minst hur du applicerar solskyddet. Det behövs ganska ansenliga mängder av ett solskydd om det ska komma upp i det relevanta talet som står på stiftet eller flaskan. Så ös på för att  vara på säkra sidan. Solskyddet ska även innehålla UVA-skydd och det ser du att det gör om det finns en märkning med en ring runt versalerna UVA.

Med mig på stranden har jag Daisy Beauty Magazine. Där skriver jag varje månad om hållbara val under vinjetten ”Mitt i planeten”

Vad är skillnaden mellan Kemiskt och Fysikaliskt solskydd?

av Agneta Elmegård, Aftonbladet

Det finns tre olika typer av solskydd ute på marknaden just nu! Kemiskt-, organkemiskt och fysikaliskt solskydd. Här ska jag försöka reda ut skillnaderna.

Välj solsydd med omsorg!
Välj solsydd med omsorg!

Kemiskt solskydd – Absorberar solstrålarna

Ett kemiskt solskydd innehåller ethyl-4-aminobenzoate, PABA som absorberar solstrålarna i översta hudlagret och omintetgör dem.

Fördelar:

Tunna och inte lika kladdiga som fysikaliska skydd.

Nackdelar:

Kan förlora effekt snabbt om man är slarvig med hur man bevarar flaskan. Begränsad hållbarhet.

Organkemiskt solskydd: Svenska Proderm har patent på något som de kallar för  organkemisk solskyddsfilter. Denna solfiltervariant sägs vara välbeprövad och godkänd av myndigheter Sverige och runt om i världen, men kanske inte den mest naturliga produkt du kan tänka dig. Detta filtret ger ett extra stabilt skydd mot UVA strålar, vilket betyder att Proderm inte bryts ner lika lätt i solen som ett fysikaliska skydd enligt dem själva.

Svenska forskare har utvecklat ett solskydd som absorberar solstrålarna. Produkten heter Proderm
Svenska forskare har utvecklat ett solskydd som absorberar solstrålarna. Produkten heter Proderm

Vill du gå på ett helt naturligt solskydd måste du vara uppmärksam, men här får du några tips:

Vegetabiliska kallpressade oljor har nämligen en viss förmåga att oskadliggöra UVB och UVA -strålarna nere i huden. Exempelvis:

Kokosolja – innehåller det naturliga ämnet tiosol, som naturligt har solskyddsfaktor 15 enligt Alpha Plus AB.

Jojobaolja, Makadamiaolja och risolja har solskyddsfaktor 4

Sesamolja, Sheaolja och Avokadoolja: spf 2-4

(källa: Friskvårdsmagasinet)

Fysikaliskt solskydd – Reflekterar bort solstrålarna

Ett fysikaliskt solskydd är gjort på naturliga mineraler som titaniumdioxid, talk eller kaolinlera som reflekterar bort solstrålarna från huden. Tänk spegel!

Fördelar: Anses mest effektiva och har bra forskningsgrund. Skyddar mot UVA, UVB och UVC i olika grad.

Nackdelar: Kan kännas kladdiga. Lägger sig som en hinna utanpå huden. Kan vara svåra att applicera.

Så funkar solskyddskrämen:

Enligt EU-bestämmelser måste UVA-skyddet vara minst en tredjedel av UVB-skyddet i en solskyddsprodukt. Om produkten har ett högt UVA-skydd är den märkt med en UVA-symbol (och i bästa fall ett PPD-värde, persistant pigment darkening, som anger hur högt UVA-skyddet är) Detta hittar du tyvärr inte på Amerikanska solskydd eftersom de inte har samma bestämmelser som EU.

UVB (280 till 315 nanometers våglängd) – Low – Medium – High and Very High på flaskan anger hur mycket UVB-strålning som släpps igenom till huden. SPF (Sun Protection Factor) low släpper exempelvis igenom mer än 50 procent (”man kan stanna i solen två gånger så lång tid som om man inte hade någon solskyddsfaktor alls”), men detta är ju beroende på vilken hudtyp du har! Watch out!
UVA (315 till 400 nanometers våglängd) – Solskyddsfaktorn säger dessvärre inget om hur väl medlet skyddar mot UVA. Därför är forskare kritiska mot solskyddskräm, eftersom de ger ett ”falskt” skydd. Huden blir visserligen inte röd, men det är högst osäkert om krämerna skyddar mot hudcancer. Och när kroppens varningssystem slås ut (när du inte blir röd) blir det ännu svårare att upptäcka när du solat för länge.

Sida 1 av 1
Skönhetsredaktörerna
Agneta Elmegård Chanel digital adventskalender ekologisk hudvård ekologisk parfym Estée Lauder Foundation L'Oréal Lancôme Lush MAC Cosmetics Makeup nagellack nischparfym parfym Sephora solskydd sulfatfritt schampo The Body Shop Weleda

Agneta Elmegård ingår i juryn för The James Dysons hållbarhetspris 2020

Följ på Bloglovin

Senaste inläggen
  • Tjänstgörande redaktörer: Fredrik Palmqvist och Matilda Andersson
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB