Arkiv för tagg Läkemedelsverket

- Sida 1 av 1

Personer med fillers kan reagera efter coronavaccinering

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Personer med fillers kan kan få svullnader och inflamationer i fillersbehandlade områden av Modernas vaccin mot Covid 19. Detta  enligt studier som företaget själv gjort. Bild från Science News

Det har kommit in rapporter från den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA om att personer som har kosmetiska fillers injicerat i ansiktet kan reagera med svullnad och inflammationer på Modernas vaccin mot Corona.
Det är den rådgivande panelen till USA:s läkemedelsmyndighet FDA som noterat att några personer fått biverkningar på ställen där de haft hyaluronbaserade fillers insprutade i huden efter att de tagit Modernas coronavaccin.

”Några av patienterna hade tagit fillers i kinderna sex månader innan de fick vaccin och en patient tog fillers i läpparna två dagar efter vaccinet”, säger hudläkaren Shirley Chi till amerikanska ABC.

Patienter som upplevde reaktioner behandlades med inflammationsdämpande kortison och antihistaminer och reaktionerna ska ha lagt sig kort därefter.

En fillersbehandling är en estetisk behandling där man injicerar hyaluronsyra under huden.

Immunsystemet går på högvarv när du tar vaccin, det är så det ska fungera. Det är därför inte konstigt att man ser ett immunsvar i områden där det förekommer substanser som annars inte förekommer naturligt i kroppen”, förklarar Shirley Chi som är tydlig med att hon inte tycker att personer med fillers bör avstå vaccinering och att reaktionerna är enkla att behandla.

Paulina Tuvendal, klinisk utredare och ämnesområdesansvarig, på Läkemedelsverket.
Fotograf: Jeanette Hägglund

I Sverige har Läkemedelsverket, fram till dagens datum, godkänt tre vaccin mot Coronaviruset, Moderna, Astra Zenecas och Pfizers- Biontechs vaccin. Och på frågan om man fått in några anmälda biverkningar i Sverige efter vaccinationer som kan vara kopplade till fillersbehandlingar, svarar Paulina Tuvendal, klinisk utredare och ämnesområdesansvarig, på Läkemedelsverket så här:

Fram till dagens datum har vi inte fått några rapporter om denna typen av misstänkta biverkningar när det gäller fillers. Det finns totalt två misstänkta fall kopplade till fillers och de finns med i produktinformationen från Moderna att de kan ske, förklarar Paulina Tuvendal, klinisk utredare och ämnesområdesansvarig, på Läkemedelsverket.

Hur vanligt skulle du säga att det är att man reagerar på vaccinet om man har fillers?

”Det är ovanligt och i de två beskrivna fallen var svullnaderna och inflammationerna lätta att behandla. Biverkningarna kom en eller två dagar efter injektionen så att det är inte säkert att reaktionen är kopplad ens till själva vaccinet”, säger Paulina Tuvendal som menar att den här typen av reaktioner har man uppmärksammat vid flera andra vaccinationer, inte bara mot Coronaviruset”.

”Även vid andra vacciner som de mot influensa och vattkoppor har man sett den här typen av reaktioner kopplade till fillers och även vid kraftiga förkylningar kan man reagera med svullnader i ansiktet där man injicerat fillers”, berättar Tuvendal.

Medicinskt sett, vad kan en sådan här reaktion bero på?

”Fillers är inget kroppseget ämne så det är en inflammatorisk- eller en överkänslighetsreaktion mot de här ämnet ämnena i fillern som kan starta om man är extra känslig. Det är bra om man är uppmärksam men vi ser det inte det som något så stort problem att vi skulle avråda från att ta vaccinet”.

Fotnot: EMA:s (Det europeiska läkemedelsverket. reds.anm) utvärdering av Modernas vaccin har visat att vaccinet uppfyller EU:s krav på säkerhet, effektivitet, kvalitet och tillverkning, skriver det svenska Läkemedelsverket på sin hemsida.

 

Vad är skillnaden på CBD-olja och hampa-olja?

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Amerikanska Kiehls har en hampafröolja i sitt sortiment. I produkten ingår även oreganoolja som anses antiinflammatorisk.

Cannabisolja är den nya inne-ingrediensen när det kommer till hudvård. Numer kan man hitta den hajpade oljan som utvinns ur hampaväxten i allt från primers, till schampo, balsam, hudkrämer och salvor. Vad är då kruxet med CBD-olja kontra hampafröolja och vad är hönan och vad är ägget? Jag tog hjälp av docenten i experimentell dermatologi. Marie Lodén på Eviderm Institute AB i Solna.

Vad är det för skillnad mellan hampafrö-olja och CBD-olja?
Hampafröolja är den olja som utvinns ur växten cannabis sativas frön och innehåller inte THC. CBD- oljan, i sin tur, utvinns från växtdelarna på hampaväxten och kan innehålla ett hundratal olika cannabinoider, som exempelvis tetrahydrocannabinol som förkortas THC. THC är det ämnet som står för merparten av ruset om man röker cannabis och har inget med hudvård att göra”, förklarar Marie Lodén,

Sephora använder även dem hampafröolja i sina produkter. Dock inte CBD-olja som är extremt dyrbart.
CBD-oljan anses dämpa inflammationer, motverka acne, ge glow och vara alldeles fantastisk, men vid närmare undersökning är det oftast hampafröoljan man stoppat i produkterna och inte den dyrbara CBD-oljan. I flera länder säljs produkter med CBD-oljor öppet i butiker. Den heta potatisen kring CBD-oljan är att den utvinns ur en rusframkallande växt och kan därför ofrivilligt dras med i mystiken kring droger. Något som Läkemedelsverket är extra vaksam emot.
Josefin Liljeteg på Läkemedelsverket gillar inte glorifieringen och marknadsföringen kring växten Cannabis sativa

”Sverige följer en restriktiv politik när det gäller produkter som kan länkas till narkotika. Man får inte påstå något om en produkts effekt som inte är uttryckligen bevisat och då ska det finnas studier som bevisar effekten på den enskilda produkten. Det har blivit trendigt helt enkelt och det kanske inte är lika spännande att skriva hampafröolja som cannabis på flaskorna, säger Josefin Liljeteg, Biträdande enhetschef på Läkemedelsverket i Sverige.

Det är däremot fritt fram för syntetiskt framställda cannabidiol, tillverkad i laboratorier.
EU-kommissionen säger att syntetiskt framställd cannabidiol är okej, men har den blivit extraherad direkt från plantan är det en helt annan historia. Det finns ingen tydlig, otvivelaktig forskning hittills på vad CBD-olja kan göra för huden som vi känner till och säger man att det kan hjälpa mot acne och inflammationer då har man gått för långt i marknadsföringen”, menar Josefin Liljeteg. 
I Europa är ett 80-tal hampasorter godkända för odling och då endast av certifierade jordbrukare som får använda certifierade frön vilket följs upp av strikta tester av slutprodukten. Vid sådd måste det visas att THC-innehållet inte överskrider det angivna värdet på 0,2% i fröna.
På Eviderm Institute AB i Solna, gör man säkerhetsutredningar kring ingredienser och hjälper företag i framtagandet av hudvård. Här får apotekaren dermatologen, Marie Lodén, svara på frågor kring CBD och cannabis nästan dagligen.
Allt som har med cannabis att göra ligger i tiden och ger publicitet. Publicitet driver försäljning. Att kunna använda så mycket som möjligt av en råvara och dessutom kunna skapa mervärde kring det som blir över när man utvunnit det viktigaste ger extra klirr i kassan. Stora nationella och internationella skönhetsbloggare har också gjort sig en rejäl hacka på marknadsföringen”, anser Marie Lodén.
Tvålar, hudolja och rengöring med Cannabis-olja, som egentligen är hampafröolja vid en närmare titt på INCI-listan.

 
Vad kan CBD-oljan göra för huden som inte andra oljor kan?
Oljan marknadsförs som antiinflammatorisk, lugnande och att den kan minska hudens fettproduktion. Det finns massor av andra ingredienser i kosmetika som också tillskrivs likadana funktioner. Att använda CDB-olja för att åstadkomma samma effekter kan stå en dyrt och vara riskfyllt”.

Marei Lodén docent i experimentell dermatologi

Varför är det så kontroversiellt med CBD? 
”CBD är förbjudet i kosmetika i Europa om det utvinns ur cannabisväxtens blomedelar”.
Kan man kanske utvinna CBD ur andra växter och därmed komma runt hampa-problematiken?
”Senaste nytt är att ett japanskt juice-företag identifierat CBD i apelsinskal och då är den ju en hampa-fri CBD-olja. Det öppnar upp möjligheter för juiceföretaget att hitta nya kunder och använda apelsinskal som annars skulle hamna i soporna”.
Kan det slinka med THC i oljan och vad innebär det att CBD är läkemedelsklassat i Sverige?
”THC klassas som narkotika. Hittar man THC i råvaran eller hudkrämen så gör man sig skyldig till narkotikabrott, vilket borde var avskräckande på såväl försäljningsställen som användare av produkten. Att CBD kan användas som läkemedel betyder ingenting. Vatten och glycerin används också som läkemedel i tillägg till massor av andra ingredienser i kosmetika. Det är mekanismen och storleken på effekten, samt marknadsföringen som har betydelse. Kosmetika som sägs påverka sjukdomar är helt enkelt inte tillåtet”.

CBD-olja i monter på Eco -Life i Malmö

Tillägg:
I EU:s kosmetikaregister Cosing är CBD -oljan registrerad för att ha följande funktioner på huden: Antioxiderande, antiseborreisk, dvs hjälpa mot mjällproduktion samt skydda och smörja huden.

Vad är Cannabis?
Marijuana i växtform och hasch i kådform är den psykoaktiva drog som utvinns från plantor i växtsläktet cannabis i medicinskt eller i rekreationssyfte. Av totalt 483 kända aktiva komponenter i cannabis utgörs den största av tetrahydrocannabinol THC som ger ruset. Minst 84 stycken är andra cannabinoider, som cannabidiol (CBD), cannabinol (CBN), tetrahydrocannabivarin (THCV). Termen medicinsk cannabis refererar till den cannabis som skrivs ut av läkare, något som är tillåtet i Kanada, Belgien, Australien, Nederländerna, Tyskland, Spanien och 31 amerikanska delstater. 2018 legaliserades cannabis även i Sydafrika och Kanada.

Falska läkemedel injiceras på skönhetskliniker

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Bild från Pixabay

Produkter tillverkade för att användas på huden har injicerats istället vid behandlingar på svenska skönhetskliniker, det uppger Läkemedelsverket på sin hemsida. Bland annat har produkterna felaktigt marknadsförts som en lösning för att få bort dubbelhakor.
Nu varnar Läkemedelsverket för de två produkterna, Aqualyx och Celluform, som använts på skönhetskliniker för att påverka ansamlingar av fett under huden. Ett användningssätt som de inte är godkända för.
Enligt Läkemedelsverket har produkterna använts på flera olika skönhetskliniker runt om i Sverige, men det är oklart exakt hur utbredd användningen är. De vet inte heller hur produkterna kommer in i Sverige.
”Kosmetiska produkter ska inte injiceras i kroppen. Det är bara godkända läkemedel och medicintekniska produkter som ska användas vid injektioner på skönhetskliniker. Vi vet inte heller idag vilka eventuella biverkningar eller framtida påverkan dessa produkter har på kroppen”, säger Elin Maria Bergsten, utredare på Läkemedelsverket

Medlen som heter Aqualyx och Celluform har injicerats som en behandling mot dubbelhaka trots att de ska appliceras utanpå huden. Bild Pixabay

Produkterna uppges innehålla ämnen som liknar det ämne som finns i ett godkänt läkemedel för injektion. Ämnet förstör fettcellernas membran när det injiceras i en ansamling av underhudsfett. Produkterna uppges också innehålla andra ämnen, till exempel uppges en produkt innehålla växten slåttergubbe (Arnica montana). Vilka effekter dessa ämnen har vid injektion har inte utretts.

Läkemedelsverket säger sig inte ha koll på vilka eventuella biverkningar eller framtida påverkan produkterna kan ha på kroppen. Men ett liknande preparat förbjöds tidigare i år av myndigheten.
Läkemedelsverket uppmanar nu branschen att noggrant kontrollera att produkter för injektion uppfyller gällande regler innan de köps in. Och har du på något vis blivit drabbad ska du också kontakta Läkemedelsverket uppmanar de.

(Källa: Läkemedelsverkets hemsida)

I ett tidigare inlägg har vi skrivit om att skönhetsbranschen är helt oreglerad och kommer inte att regleras förrän 1 januari 2021. Idag kan vem som helst injicera substanser på skönhetskliniker, frisörer och hos tandläkare.

Sida 1 av 1
Skönhetsredaktörerna
Agneta Elmegård Chanel digital adventskalender ekologisk hudvård ekologisk parfym Estée Lauder Hållbarhet Kate Moss L'Oréal Lancôme Lush MAC Cosmetics Makeup nagellack nischparfym parfym solskydd sulfatfritt schampo The Body Shop Weleda

Agneta Elmegård ingår i juryn för The James Dysons hållbarhetspris 2020

Följ på Bloglovin

  • Tjänstgörande redaktörer: Emma Lindström och Elliot Morseth Edvinsson
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB