Arkiv för kategori Frågor/svar

- Sida 1 av 4

Frågespalten: Doft av gräs

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
QuiProQuo Gres for women kom 1975

Hej!

På 1970-talet hade jag en parfym som inte finns längre vad jag vet men som jag gärna skulle vilja ha igen. Det var en doft från Grès men det fanns inget namn på parfymflaskan förutom det. Den doftade grönt gräs, en ren gräsdoft som jag aldrig lyckats hitta i någon annan parfym sedan dess. Jag vill inte ha en inblandning av frukt eller blommor. Vet du om det finns något liknande nu?
Mvh Marike
Monsillage är ett kanadensiskt indiemärke som gör gröna härliga dofter som den här Eau de Celeri
Svar:

Hej!

Tack för din fråga! Jag kan ha fel, men jag tror att det är parfymen ”QuiProQuo Gres for women” som du syftar på. Den lanserades 1975 och blev omåttligt populär när den kom. Doftnoterna är citron, gröna noter, ekmossa, cederträ och petitgrain som utvinns ur pomeransblad. Inte en blomma så långt näsan räcker. Parfymen skapades av parfymören Robert Gonnon som gjort legendariska dofter som ”Anais Anais” för Cacharel och ”Empiente” för Coureges. Parfymen finns fortfarande att få tag på via söksajter. Andra gräsdofter som jag kan rekommendera är Tom Fords ”Vert Boheme”. Kanadensiska parfymhuset Monsillage gör flera väldigt gröna dofter där jag tycker ”Eau de céleri” är den bästa. Frau Tonis gör en fin gräsdoft i ”Linde Berlin 10”.
Gillar du dofter? Spana in mitt Instagramkonto för parfymer @myworldoffragrance

Vad är brun utan sol?

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
St Tropez var bland de första företagen som lade in gröna pigment i formuleringen för att eliminera gula toner på huden. Tan Revel har ett unikt doseringssystem som gör att DHA finfördelas över huden.

Brun, utan att sola, kan man faktiskt bli. Så vad är brun utan sol?

Som vanligt när det gäller olika innovationer inom skönhets- och läkemedelsbranschen är det tillfälligheter som gör att en upptäckt får en helt ny funktion än vad man först tänkt sig. Brun utan sol (BUS)-effekten är en sådan upptäckt.

Redan 1912 publicerade läkaren Louis Camille Maillard i en forskningsrapport, att ”aminosyror som reagerar med socker ger en färgförändring som är bronsfärgad eller gyllenbrun”. Flera år senare upptäckte andra forskare att sockerarter som reagerar med aminosyror i det yttersta hudlagret ger en solbrun effekt på de döda hudcellerna. Denna nu sedan gammalt kända reaktionen döptes till ”Maillardreaktionen” efter läkaren som först upptäckte fenomenet. Resten är ett stycke skönhetshistoria. Men det skulle ta ett bra tag innan man skulle komma att använda upptäckten inom kosmetikaindustrin.

Det var först på 50-talet när diabetesläkaren Eva Wittgenstein, som behandlade barn med ämnesomsättningsstörningar på ett barnsjukhus i Cincinatti i USA, som det gick upp ett ljus vad ämnet DHA (Dihydroxylacetone) kunde användas till. Wittgenstein lät barn svälja den söta DHA-lösningen och de barn som kräktes upp lösningen, där upptäckte man att huden färgades brun på ställen man inte lyckats torka rent. Wittgenstein blev nyfiken och testade lösningen på den egna huden och efter några timmar fanns den bruna tonen där. Brun -utan -soleffekten var uppfunnen!

Först med att använda ämnet dihydroxylacetone i skönhetsprodukter var det amerikanska företaget Coppertone på 60-talet. De marknadsförde den revolutionerande krämen med slogan ”bli brun medan du sover”. Men krämen var svårapplicerad, tjock som tandkräm och huden blev mer orange än brun.
1997 kom nästa genombrott. Det var en kemist på Estée Lauder som lyckades göra en formulering som inte lade sig på ytan av huden utan gick djupare ner i hudlagret där ämnet reagerade med ett större antal döda hudceller. Hudtonen blev jämnare brun och Estée Lauder tog det första patentet på ämnets kosmetiska formulering så som vi känner det idag.

Källor: New York Times, Wikipedia och Science direct

Den aktiva substansen i bus-produkter är ämnet DHA (dihydroxylacetone) som är en sockerart, oftast utvunnen ur sockerbeta eller sockerrör. Från början användes ämnet som en aktiv ingrediens för att behandla diabetiker som fått insulinkänningar eftersom det gav bättre effekt än glukos. Eco Sonya och Australian Glow är två australiska brun-utan-solmärken som är ekologiska.

Man kan beskriva processen som en liknelse med oxidationen i en frukt (tänk dig ett skuret äpple som får reagera med syre = brunt). Reaktionen mellan hudens proteiner och sockerarterna anses som helt ofarlig, däremot uppstår en mer eller mindre trevlig odör när sockerarterna möter de döda hudcellerna. I förlängningen är det samma ämne som alla bus-producenter använder i sina preparat. Och det handlar om vem som är bäst på att kamouflera doften.

 

 

Vad är skillnaden på CBD-olja och hampa-olja?

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Amerikanska Kiehls har en hampafröolja i sitt sortiment. I produkten ingår även oreganoolja som anses antiinflammatorisk.

Cannabisolja är den nya inne-ingrediensen när det kommer till hudvård. Numer kan man hitta den hajpade oljan som utvinns ur hampaväxten i allt från primers, till schampo, balsam, hudkrämer och salvor. Vad är då kruxet med CBD-olja kontra hampafröolja och vad är hönan och vad är ägget? Jag tog hjälp av docenten i experimentell dermatologi. Marie Lodén på Eviderm Institute AB i Solna.

Vad är det för skillnad mellan hampafrö-olja och CBD-olja?
Hampafröolja är den olja som utvinns ur växten cannabis sativas frön och innehåller inte THC. CBD- oljan, i sin tur, utvinns från växtdelarna på hampaväxten och kan innehålla ett hundratal olika cannabinoider, som exempelvis tetrahydrocannabinol som förkortas THC. THC är det ämnet som står för merparten av ruset om man röker cannabis och har inget med hudvård att göra”, förklarar Marie Lodén,

Sephora använder även dem hampafröolja i sina produkter. Dock inte CBD-olja som är extremt dyrbart.
CBD-oljan anses dämpa inflammationer, motverka acne, ge glow och vara alldeles fantastisk, men vid närmare undersökning är det oftast hampafröoljan man stoppat i produkterna och inte den dyrbara CBD-oljan. I flera länder säljs produkter med CBD-oljor öppet i butiker. Den heta potatisen kring CBD-oljan är att den utvinns ur en rusframkallande växt och kan därför ofrivilligt dras med i mystiken kring droger. Något som Läkemedelsverket är extra vaksam emot.
Josefin Liljeteg på Läkemedelsverket gillar inte glorifieringen och marknadsföringen kring växten Cannabis sativa

”Sverige följer en restriktiv politik när det gäller produkter som kan länkas till narkotika. Man får inte påstå något om en produkts effekt som inte är uttryckligen bevisat och då ska det finnas studier som bevisar effekten på den enskilda produkten. Det har blivit trendigt helt enkelt och det kanske inte är lika spännande att skriva hampafröolja som cannabis på flaskorna, säger Josefin Liljeteg, Biträdande enhetschef på Läkemedelsverket i Sverige.

Det är däremot fritt fram för syntetiskt framställda cannabidiol, tillverkad i laboratorier.
EU-kommissionen säger att syntetiskt framställd cannabidiol är okej, men har den blivit extraherad direkt från plantan är det en helt annan historia. Det finns ingen tydlig, otvivelaktig forskning hittills på vad CBD-olja kan göra för huden som vi känner till och säger man att det kan hjälpa mot acne och inflammationer då har man gått för långt i marknadsföringen”, menar Josefin Liljeteg. 
I Europa är ett 80-tal hampasorter godkända för odling och då endast av certifierade jordbrukare som får använda certifierade frön vilket följs upp av strikta tester av slutprodukten. Vid sådd måste det visas att THC-innehållet inte överskrider det angivna värdet på 0,2% i fröna.
På Eviderm Institute AB i Solna, gör man säkerhetsutredningar kring ingredienser och hjälper företag i framtagandet av hudvård. Här får apotekaren dermatologen, Marie Lodén, svara på frågor kring CBD och cannabis nästan dagligen.
Allt som har med cannabis att göra ligger i tiden och ger publicitet. Publicitet driver försäljning. Att kunna använda så mycket som möjligt av en råvara och dessutom kunna skapa mervärde kring det som blir över när man utvunnit det viktigaste ger extra klirr i kassan. Stora nationella och internationella skönhetsbloggare har också gjort sig en rejäl hacka på marknadsföringen”, anser Marie Lodén.
Tvålar, hudolja och rengöring med Cannabis-olja, som egentligen är hampafröolja vid en närmare titt på INCI-listan.

 
Vad kan CBD-oljan göra för huden som inte andra oljor kan?
Oljan marknadsförs som antiinflammatorisk, lugnande och att den kan minska hudens fettproduktion. Det finns massor av andra ingredienser i kosmetika som också tillskrivs likadana funktioner. Att använda CDB-olja för att åstadkomma samma effekter kan stå en dyrt och vara riskfyllt”.

Marei Lodén docent i experimentell dermatologi

Varför är det så kontroversiellt med CBD? 
”CBD är förbjudet i kosmetika i Europa om det utvinns ur cannabisväxtens blomedelar”.
Kan man kanske utvinna CBD ur andra växter och därmed komma runt hampa-problematiken?
”Senaste nytt är att ett japanskt juice-företag identifierat CBD i apelsinskal och då är den ju en hampa-fri CBD-olja. Det öppnar upp möjligheter för juiceföretaget att hitta nya kunder och använda apelsinskal som annars skulle hamna i soporna”.
Kan det slinka med THC i oljan och vad innebär det att CBD är läkemedelsklassat i Sverige?
”THC klassas som narkotika. Hittar man THC i råvaran eller hudkrämen så gör man sig skyldig till narkotikabrott, vilket borde var avskräckande på såväl försäljningsställen som användare av produkten. Att CBD kan användas som läkemedel betyder ingenting. Vatten och glycerin används också som läkemedel i tillägg till massor av andra ingredienser i kosmetika. Det är mekanismen och storleken på effekten, samt marknadsföringen som har betydelse. Kosmetika som sägs påverka sjukdomar är helt enkelt inte tillåtet”.

CBD-olja i monter på Eco -Life i Malmö

Tillägg:
I EU:s kosmetikaregister Cosing är CBD -oljan registrerad för att ha följande funktioner på huden: Antioxiderande, antiseborreisk, dvs hjälpa mot mjällproduktion samt skydda och smörja huden.

Vad är Cannabis?
Marijuana i växtform och hasch i kådform är den psykoaktiva drog som utvinns från plantor i växtsläktet cannabis i medicinskt eller i rekreationssyfte. Av totalt 483 kända aktiva komponenter i cannabis utgörs den största av tetrahydrocannabinol THC som ger ruset. Minst 84 stycken är andra cannabinoider, som cannabidiol (CBD), cannabinol (CBN), tetrahydrocannabivarin (THCV). Termen medicinsk cannabis refererar till den cannabis som skrivs ut av läkare, något som är tillåtet i Kanada, Belgien, Australien, Nederländerna, Tyskland, Spanien och 31 amerikanska delstater. 2018 legaliserades cannabis även i Sydafrika och Kanada.

Så sminkar du dina ögon större

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Varma naturliga toner och skuggor som öppnar upp ögas form. Det är hemligheten bakom makeup som får dina ögon att se större ut. Foto: Färg Collection

Hur sminkar jag mig för att få ögonen att se större ut? Det är en fråga som jag ofta får i min spalt. Jag tog hjälp av ett riktigt proffs för att ge er några tips och trix på vägen.
Makeup handlar ju egentligen om att skapa en illusion av någonting”, förklarar makeupartisten Birgitta Lagerholm, grundare av Makeup Collection.

Birgitta Lagerholm är makeupartist och grundare av Färg Makeup

 

Vid femtioårsåldern händer det något med ögat. Ögonlocket känns tyngre, ögonfransarna blir kortare och rådjursögonen från ungdomsåren är som bortblåsta.
Vad hände?
”Med åldern minskar ögonen i omfång. Mycket handlar om att man tappar färg och längd på sina fransar och det påverkar uppfattningen om storleken mycket. Sen sjunker huden också in närmare ögat och blir puffigt. Det tar bort den naturliga skuggningen och ögat ser mindre ut”.

 

 

Hur kan man tänka när det kommer till makeup som ger illusionen av att ögat ser större ut?
”Mascara är det absolut mest förstorande tricket men om du dessutom kombinerar det med skuggor runt om ögonen och globskugga kommer ögat att se markant större ut. Ett annat knep är att lägga en ljus linje på vattenlinjen. Det öppnar upp ögat”, förklarar Birgitta Lagerholm.

Vilka färger på ögonskuggor ska man satsa på?
”Personligen promotar jag alltid de neutrala tonerna som ligger nära ens egna färger. Bruna, beige eller grå toner. Lite varmare toner för dig som har med en gyllene underton i din hy eller röd underton om du är mörkhyad. Ju mörkare hudton, desto mörkare färger krävs. Färgerna och skuggningen ska se ut som att de tillhör dig naturligt”.

Kalla färger passar en röd grundton i huden.

Hur ska man göra för att inte ögonskuggan ska fastna i vecken som ökar i ögonlocken med åldern?
”Det absolut bästa är att se till att din foundation är tunt lagd på ögonlocket och fixerad med puder. Pudret fixerar din underlagskräm och ger en bra grund för en ögonskugga Undvik krämögonskuggor om du inte pudrar dem efteråt. Annars kommer rörelsen i dina ögonlock att separera cremen”.

Fem snabba tips för större ögon:

  1. Använd färger i ögonskuggor som harmonierar med din egen hudton.
  2. Undvik krämögonskuggor som fastnar i veck.
  3. Lägg tid på rätt foundation som är lätt i konsistensen och inte smetar i ögonpartiet.
  4. Undvik att lägga mörka skuggor nära näsroten det framhäver mörkheten och förminskar.Tricket är att öppna upp ögats form och det gör man med ljusa skuggor.
  5. Ta hjälp av sminkproffs i butiken där du handlar din makeup. De är utbildade och bra på att ge tips. Många erbjuder även gratis konsultationer av sminkning och då kan du få gratis tips.

    Artikeln är publicerad i Aftonbladet den 6 april 2020

 

Därför får man mörka ringar under ögonen

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Mörka ringar under ögonen är en vanlig åkomma och beror främst på tre faktorer som vi reder ut nedan .

Varför får man mörka ringar under ögonen? Och vad gör man åt det? Det är en vanlig fråga som vi får här på bloggen.

Nu på förmiddagen har vi deltagit på ett Web-seminarium med det brittiska hudvårdsmärket No7 och deras huvudkemist Dr. Ellie Bradley, där vi fick en hel del klarhet i vad mörka ringar under ögonen beror på.

Forskare i England identifierat tre faktorer som man tillsammans anser är orsaken till mörka ringar under ögonen. Det första är inflammationer i de små kapillärerna som gör att de uppträder som mörka genom den tunna huden.

En studie på 8 veckor visar förbättring i pigmenteringen kring ögonområdet. Bild från webseminariet med No7 Laboratories

Det andra är det faktum att man har en tendens att ansamla extra melanin i ögonområdet vilket kan ökar pigmenteringen.
För det tredje är huden väldigt tunn hud i ögonområdet vilket ju spär på synligheten av de två första faktorerna.

Med sikte på det här har, No 7 Laboratories, tagit fram en ögonkräm utvecklad för att dämpa mörka ringar som heter ”dark circle corrector”.

Dr. Ellie Bradley visar hur man applicerar ögonkrämen under webbinariet

Dr. Ellie Bradley som är Senior Skin Scientist på No 7, berättar på seminariet att No7 Laboratories Dark Circle Corrector är testad i 4 månader på 80 volontärer mellan 25 och 65.

”Resultatet av studien blev att 30 % upplevde förbättring av de mörka områdena. Efter 8 veckor kunde de klinisk vi också bevisa en förbättring av hudens kondition och utseende”, förklarar hon.

Ögonkrämen innehåller alger och koffein som ska stärka hudens kondition och öka cirkulationen. Hyaluronsyra ska återfukta.

När det kommer till hyaluronsyra närmast ögonen har jag precis lärt mig att det ska man vara sparsam med eftersom det kan spä på pluffsigheten eftersom det är en ingrediens som expanderar och dra åt sig vattenmolekyler. Lite motsägelsefull information här alltså. Ögonkrämen kostar 329 kr och finns på Apoteket Hjärtat.

Hedvig von Mentzer ny gästskribent på Skönhetsredaktörerna

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Hedvig von Mentzer är ny gästskribent på Skönhetsredaktörerna

Två har blivit tre! Eftersom vi aldrig kan få för mycket att grotta ner oss i inom skönhetsbranschen, och det faktum att det blir mer och mer att bevaka, knyter vi en tredje skönhetsredaktör till bloggen. Hedvig von Mentzer. Hedvig har en bakgrund bland annat som skönhetsredaktör både på Elle och NK Stil samt hållbarhetsansvarig på Kicks. Vi tar också tillfället i akt att presentera oss själva lite mer ingående. Vi har haft bloggen i snart sju år och stort tack för att ni följer oss och delar våra intressen!

Följ oss på facebook! https://www.facebook.com/skonhetsredaktorerna/

Hallå där Hedvig von Mentzer, ny gästskribent på Skönhetsredaktörerna.se Vilken är din favoritbehandling?
En hederlig – och lååång – ansiktsbehandling med hela baletten är fortfarande något av det bästa jag vet! Det finns så många bra (auktoriserade!) hudterapeuter, men måste jag välja någon är Nina Nilsdotter och hudvårdsmärket Nimue en magisk kombo ”.

Vad gör dig upprörd inom skönhetsindustrin?
Det finns en hel del som upprör mig – och en del av det tänker jag blogga om.
Naturliga” hudvårdsföretag som skrämmer upp konsumenter med ”kemikalier” istället, för att tala om fördelarna med sina produkter. Till exempel. Just nu är det vegantrenden som irriterar mig lite extra. Jag har all respekt för de som inte vill att djur ska lida för deras skull. Men icke-veganskt är inte lika med djurplågeri. De produkter som finns i Sverige idag har inte testats på djur inom EU på många år. En del animaliska ingredienser kan utvinnas utan att djuren kommer till skada. Dessutom är det BRA att använda både bivax och honung, dels för deras goda egenskaper inom hudvård och kosmetika, men mest för att bina är livsviktiga för oss!”

Favoritparfym?
Jabu från Mona di Orio – som äntligen kommer att finnas i produktion igen! Den mjuka apelsinblommiga doften med vanilj och värme känns som en innerlig omfamning. Den har alltid fått mig att le”.

Konstigaste skönhetsbehandlingen du gjort genom åren?
Ojoj, det har ju blivit en del. Jag minns med skräckblandad förtjusning min första jontoforesbehandling hos Sally Hershberger i New York för säker 15 år sedan. Jag låg i ett pytterum med något som var skrämmande likt en slaktmask i läder över ansiktet. Och så lite ström på det… Men resultatet blev bra!

Vilka utmaningar står skönhetsindustrin inför i framtiden, anser du?
”Digitalisering och utmaningen för detaljhandeln är det största. Konsumenter vill uppleva skönhet fysiskt, men kanske inte på det sätt som det görs idag”. Och att företagen verkligen måste VARA hållbara, inte säga att de är det. Hållbarhet är krävande och kostsamt”.

Favoritstad i världen?
Just nu är det Hongkong. Den fascinerande mixen mellan gammalt och nytt, öst och väst. Hyperkapitalism och gammaldags gatuhandel. Bergen, grönskan, vattnet och de blänkande skyskraporna. Och maten! En Sasa – Hongkongs Kicks – i varje hörn med hudvård upp till taket. Plus att man kan få en himmelsk fotmassage på 15 våningen i ett anonymt kontorskomplex – om man vet vem man ska fråga (en fd pr-chef på MAC)”.

Petra Weiss är mångårig skönhetsredaktör på Aftonbladet.
Hallå där Petra Weiss. Efter många år som skönhetsredaktör på Aftonbladet, flyttade du till Sydney för nya utmaningar…

Vad gillar du att grotta ner dig i på bloggen?

Jag gillar att leta smarta men enkla lösningar på ett problem, till exempel hur man ska göra för att snabbt fixa till en irriterad hud inför en fest några timmar senare eller hur man lyckas lyfta påsarna under ögonen utan att gå under kniven”.

Favoritbehandling och varför?
”Jag älskar needling, kemiska peelingar och ljusbehandlingar med LED”.

Vad gör dig upprörd inom skönhetsindustrin?
”Djurförsök och den konstanta fixeringen vid att skönhet är lika med ungdom, att alla ska stöpas i samma form och den omänskliga pressen som finns på alla ungdomar att se perfekta ut – annars duger de inte. Skönhetsindustrin måste bli bättre på att hylla individualitet och lära oss att se skönheten som finns i alla människor. Att man är vacker fast man inte ser ut som en Hollywoodstjärna”.

Favoritparfym?
”Blanche från Byredo”.

Konstigaste skönhetsbehandlingen du gjort genom åren?
”Jag har testat en massa skumma saker genom åren… men ingen som står ut specifikt. Jag har nog varit för feg för att testa de riktigt knäppa sakerna”.

Vilka utmaningar står skönhetsindustrin inför i framtiden, anser du?
”Se svaret ovan”.

Bästa A-beautymärket från Down under?

”Jag gillar hårmärket evo, speciellt deras leave -in -spray. Frank Beautys produkter är också grymma!”

Favoritstad i världen?
”Sydney i Australien för det har varit mitt hem de senaste 5,5 åren. Älskar Sydney, den är vacker, avslappnad, charmig och alldeles fantastisk”.

Hedvig och Agneta i studion inför byline-plåtningen
Hallå där Agneta Elmegård, grundare av Skönhetsredaktörerna.se.
Vad skriver du mest om på bloggen?
”Jag är en notorisk nyhetsjägare. Jag älskar att leta fram nya produkter, spännande indiemärken och behandlingar. Jag gillar hållbarhet i alla former och brinner för att hitta spännande ingredienser som kan göra skillnad”.
Vad gör dig upprörd inom skönhetsindustrin?
”Greenwashing. Att företag inom skönhetsbranschen försöker kannibalisera på den gröna vågen och människors vilja att göra val som faktiskt kan förändra världen till det bättre i grund och botten”.
Favoritparfym?
”Shalimar från Guerlain. Återkommer till den jämt och ständigt. Är svag för allt som innehåller patchouli i rätt recept. På sommaren blir det gärna Sublime Balkiss från The Different Company. Patchouli igen.”
Favoritbehandling?
”Nålning. Första gången jag testade nålning var en revolution för huden. Men det ska vara på rulle. Inte nya generationens pennor som sticker huden vertikalt. Jag inbillar mig att det är den där snärten när man rullar nålen som gör susen.”
Konstigaste skönhetsbehandlingen du gjort genom åren?
”Jämt skägg mellan syrekapselbehandling i Tokyo och en maskin som blåste ut luft under högt tryck på kroppen. Som en omvänd dammsugare. I den senare fick alla inblandade, inklusive fotografen, använda hörselkåpor…”
Vilka utmaningar står skönhetsindustrin inför i framtiden, anser du?
”Att bli hållbar och inte minst etisk. Skönhetsindustrin är en stor miljöbov när det kommer till framställning och transporter men också hur människor behandlas som arbetar med produktionen. Branschen behöver bli mer transparent och ett globalt förbud mot djurförsök måste tas fram”.
Favoritstad i världen? 
Tokyo och Köpenhamn.Två kontraster. En bullrig och en lugn stad. Tokyo för innovationerna och kontrasterna. Köpenhamn för att det var den första storstaden som jag hade chans att upptäcka som ung. Och den håller än!

Så sätter du fast lösögonfransarna

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Med lite träning är det ganska lätt att sätta dit lösögonfransarna så att de smälter i hop med dina egna fransar. Foto: Skönhetsredaktörerna.seHur sätter man fast lösögonfransarna? Det är en av de vanligaste frågorna vi får från våra läsare!

 

I senaste numret av Gala Magazine tipsar vi om hur du sätter fast dina lösögonfransar snabbt. Och snyggt, inte minst.
Lösögonfransar ger en fin inramning till ögat och med lite träning går det att sätta fast fransarna lättare att du anar.

1. Applicera mascara på dina egna fransar innan du börjar. Låt torka. Vänta med ögonskuggan eftersom huden måste vara ren för att den konstgjorda fransen ska fästa i den egna fransraden.

Sätt fransen så nära din egen frans det bara går. Knip ihop fransarna med varandra

2. Lossa fransen från etuiet och applicera en tunn sträng av limmet på fransen. Låt limmet härda i en minut. På de flesta apotekskedjorna kan du köpa både svart och genomskinligt lim till fransarna.
3. Börja vid ögats insida och tryck fast fejkfransen med pekfingret så nära din egen fransrad som möjligt. Håll fast några sekunder under lätt tryck.
4. Tryck ihop den artificiella fransen med din egen fransrad med hjälp av tummen och pekfingret för att fixera fransen. Ta eventuellt en trubbig pincett till hjälp och tryck ihop fransen med dina egna. Speciella ögonfransverktyg finns även att hitta i välsorterade parfymaffärer.
Tips: Innan du sätter lim på fejkfransen mät den längs med ditt ögonlock och klipp av eventuellt utstickande fransar. Fransarna går att återanvända om du är noga med att ta bort limmet försiktigt efter användning.

Varannan vecka får du handfasta skönhetstips i Aftonbladets nya tidning. Gala Magazine.

Svenska Sweed lashes 3D lösögonfransar prydde flera kändisar under MET-galan i New York.
Sweed Lashes, Boo 3D, 199 kronor

Skönhetsredaktörerna fyller fem år

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
LoggaFacebook

 

Det är fem år sedan Petra och jag beslutade oss för att gå in i bloggvärlden och vilken fantastisk resa vi har haft. Så många spännande möten, intressanta personer, läsare och experter vi mött.

Och vad vi har provat produkter och behandlingar. Många bra, men även många dåliga. I dag är det fem jordsnurr sedan vi startade bloggen och det firar vi med ny header och ett nystartat instagramkonto! Följ oss på @skonhetsredaktorerna.se. Och inboxa oss om vad ni helst vill läsa om här på bloggen!

Tack för att ni finns!

Agneta och Petra

Tre frågor till Apotekets toxikolog Winta Woldai

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Screen Shot 2017-06-15 at 11.52.44

Hur står det till med palmoljan i Apoteket AB:s produkter? Upphandlas den etiskt? Varför håller EU och REACH på att se över aluminiumsalter i antiperspiranter och varför är de ekologiska valen begränsade på Apoteket AB… Där har ni frågorna jag ville ställa till Apoteket AB:s namnkunniga toxikolog Winta Woldai. När Apoteket AB kontaktade mig tvekade jag inte en sekund! Klart jag ville göra det!

Winta Woldai är Apoteke AB:s toxikolog och kan allt om ingredienserna som finns i Apotekets produkter. Foto: Apoteket
Winta Woldai är Apoteket AB:s toxikolog och kan allt om ingredienser. Foto: Apoteket

 

 

Här är länken till artikeln på Apoteket AB:s hemsida!

Jag tipsar även om mina favoritprodukter ur Apotekets sortiment!  Och avslöjar den ”hemliga krämen” som du måste fråga efter, eftersom den förvaras i kylskåp bakom disk… Calmuril. Don´t miss this hidden secret…

5 frågor om eyeliners – så gör du

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
I senaste numret av Aftonbladet Söndag tipsar jag om hur du lyckas med att applicera din eyeliner.
I senaste numret av Aftonbladet Söndag har redaktionen gjort ett stort test av eyeliners och där tipsar jag om hur du lyckas med att applicera din eyeliner på bästa sätt.

 

I senaste numret av Aftonbladet Söndag är jag intervjuad av reportern Hanna Radtke Bergström om hur man bäst använder eyeliners. Här kommer svaren i sin helhet.

Hur använder man en flytande eyeliner?

Det kan vara lite knepigt och det krävs mer träning än med en kajalpenna. Sätt pekfingret i den yttre ögonvrån så att huden sträcks och börja applicera inifrån och utåt ögonlinjen. Alternativt kan du fästa en tejpbit över ögonlocket som du följer för att få en fin linje.”

Vad är skillnaden på flytande eyeliner och en fast kajalpenna?

”En fast kajalpenna kan du sudda ut och har fler användningsområden. Du kan även fylla i den inre fransraden för att skapa djup i ögat. En flytande eyeliner ger mer precisa drag.”

Screen Shot 2017-04-18 at 16.11.13
För att få en perfekt linje kan du ta tejp eller ett kreditkort (!) till hjälp och följa med eyelinern

Vad ska man tänka på när man väljer eyeliner?

”Jag tycker att man ska välja en som är vattenfast. Och titta noga på hur tippen är uppbyggd. Välj en eyeliner som har en spets som liknar de som finns på tuschpennor. Följsamhet i spetsen ger bäst resultat.”

Är det något man ska se upp med?

”Ja, eyeliners med glitter om du har kontaktlinser. Glittret kan hamna i ögonen.”

Vilka sminkmärken använder du helst själv?

”När det kommer till ögonsmink älskar jag märket Trish McEvoy. Jag tycker att de är överlägsna när det gäller liners och kajalpennor. Så gillar jag Benecos, ett ekologiskt märke med bra linertipp.”

Sida 1 av 4
Skönhetsredaktörerna
Agneta Elmegård Chanel digital adventskalender ekologisk hudvård ekologisk parfym Estée Lauder Foundation Kate Moss L'Oréal Lancôme Lush MAC Cosmetics Makeup nagellack nischparfym parfym solskydd sulfatfritt schampo The Body Shop Weleda

Agneta Elmegård ingår i juryn för The James Dysons hållbarhetspris 2020

Följ på Bloglovin

Senaste inläggen
  • Tjänstgörande redaktör: Hans Österman
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori, Patric Hamsch
  • Redaktionschef: Karin Schmidt, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB