Arkiv för kategori Frågor/svar

- Sida 1 av 4

Hedvig von Mentzer ny gästskribent på Skönhetsredaktörerna

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Hedvig von Mentzer är ny gästskribent på Skönhetsredaktörerna

Två har blivit tre! Eftersom vi aldrig kan få för mycket att grotta ner oss i inom skönhetsbranschen, och det faktum att det blir mer och mer att bevaka, knyter vi en tredje skönhetsredaktör till bloggen. Hedvig von Mentzer. Hedvig har en bakgrund bland annat som skönhetsredaktör både på Elle och NK Stil samt hållbarhetsansvarig på Kicks. Vi tar också tillfället i akt att presentera oss själva lite mer ingående. Vi har haft bloggen i snart sju år och stort tack för att ni följer oss och delar våra intressen!

Följ oss på facebook! https://www.facebook.com/skonhetsredaktorerna/

Hallå där Hedvig von Mentzer, ny gästskribent på Skönhetsredaktörerna.se Vilken är din favoritbehandling?
En hederlig – och lååång – ansiktsbehandling med hela baletten är fortfarande något av det bästa jag vet! Det finns så många bra (auktoriserade!) hudterapeuter, men måste jag välja någon är Nina Nilsdotter och hudvårdsmärket Nimue en magisk kombo ”.

Vad gör dig upprörd inom skönhetsindustrin?
Det finns en hel del som upprör mig – och en del av det tänker jag blogga om.
Naturliga” hudvårdsföretag som skrämmer upp konsumenter med ”kemikalier” istället, för att tala om fördelarna med sina produkter. Till exempel. Just nu är det vegantrenden som irriterar mig lite extra. Jag har all respekt för de som inte vill att djur ska lida för deras skull. Men icke-veganskt är inte lika med djurplågeri. De produkter som finns i Sverige idag har inte testats på djur inom EU på många år. En del animaliska ingredienser kan utvinnas utan att djuren kommer till skada. Dessutom är det BRA att använda både bivax och honung, dels för deras goda egenskaper inom hudvård och kosmetika, men mest för att bina är livsviktiga för oss!”

Favoritparfym?
Jabu från Mona di Orio – som äntligen kommer att finnas i produktion igen! Den mjuka apelsinblommiga doften med vanilj och värme känns som en innerlig omfamning. Den har alltid fått mig att le”.

Konstigaste skönhetsbehandlingen du gjort genom åren?
Ojoj, det har ju blivit en del. Jag minns med skräckblandad förtjusning min första jontoforesbehandling hos Sally Hershberger i New York för säker 15 år sedan. Jag låg i ett pytterum med något som var skrämmande likt en slaktmask i läder över ansiktet. Och så lite ström på det… Men resultatet blev bra!

Vilka utmaningar står skönhetsindustrin inför i framtiden, anser du?
”Digitalisering och utmaningen för detaljhandeln är det största. Konsumenter vill uppleva skönhet fysiskt, men kanske inte på det sätt som det görs idag”. Och att företagen verkligen måste VARA hållbara, inte säga att de är det. Hållbarhet är krävande och kostsamt”.

Favoritstad i världen?
Just nu är det Hongkong. Den fascinerande mixen mellan gammalt och nytt, öst och väst. Hyperkapitalism och gammaldags gatuhandel. Bergen, grönskan, vattnet och de blänkande skyskraporna. Och maten! En Sasa – Hongkongs Kicks – i varje hörn med hudvård upp till taket. Plus att man kan få en himmelsk fotmassage på 15 våningen i ett anonymt kontorskomplex – om man vet vem man ska fråga (en fd pr-chef på MAC)”.

Petra Weiss är mångårig skönhetsredaktör på Aftonbladet.
Hallå där Petra Weiss. Efter många år som skönhetsredaktör på Aftonbladet, flyttade du till Sydney för nya utmaningar…

Vad gillar du att grotta ner dig i på bloggen?

Jag gillar att leta smarta men enkla lösningar på ett problem, till exempel hur man ska göra för att snabbt fixa till en irriterad hud inför en fest några timmar senare eller hur man lyckas lyfta påsarna under ögonen utan att gå under kniven”.

Favoritbehandling och varför?
”Jag älskar needling, kemiska peelingar och ljusbehandlingar med LED”.

Vad gör dig upprörd inom skönhetsindustrin?
”Djurförsök och den konstanta fixeringen vid att skönhet är lika med ungdom, att alla ska stöpas i samma form och den omänskliga pressen som finns på alla ungdomar att se perfekta ut – annars duger de inte. Skönhetsindustrin måste bli bättre på att hylla individualitet och lära oss att se skönheten som finns i alla människor. Att man är vacker fast man inte ser ut som en Hollywoodstjärna”.

Favoritparfym?
”Blanche från Byredo”.

Konstigaste skönhetsbehandlingen du gjort genom åren?
”Jag har testat en massa skumma saker genom åren… men ingen som står ut specifikt. Jag har nog varit för feg för att testa de riktigt knäppa sakerna”.

Vilka utmaningar står skönhetsindustrin inför i framtiden, anser du?
”Se svaret ovan”.

Bästa A-beautymärket från Down under?

”Jag gillar hårmärket evo, speciellt deras leave -in -spray. Frank Beautys produkter är också grymma!”

Favoritstad i världen?
”Sydney i Australien för det har varit mitt hem de senaste 5,5 åren. Älskar Sydney, den är vacker, avslappnad, charmig och alldeles fantastisk”.

Hedvig och Agneta i studion inför byline-plåtningen
Hallå där Agneta Elmegård, grundare av Skönhetsredaktörerna.se.
Vad skriver du mest om på bloggen?
”Jag är en notorisk nyhetsjägare. Jag älskar att leta fram nya produkter, spännande indiemärken och behandlingar. Jag gillar hållbarhet i alla former och brinner för att hitta spännande ingredienser som kan göra skillnad”.
Vad gör dig upprörd inom skönhetsindustrin?
”Greenwashing. Att företag inom skönhetsbranschen försöker kannibalisera på den gröna vågen och människors vilja att göra val som faktiskt kan förändra världen till det bättre i grund och botten”.
Favoritparfym?
”Shalimar från Guerlain. Återkommer till den jämt och ständigt. Är svag för allt som innehåller patchouli i rätt recept. På sommaren blir det gärna Sublime Balkiss från The Different Company. Patchouli igen.”
Favoritbehandling?
”Nålning. Första gången jag testade nålning var en revolution för huden. Men det ska vara på rulle. Inte nya generationens pennor som sticker huden vertikalt. Jag inbillar mig att det är den där snärten när man rullar nålen som gör susen.”
Konstigaste skönhetsbehandlingen du gjort genom åren?
”Jämt skägg mellan syrekapselbehandling i Tokyo och en maskin som blåste ut luft under högt tryck på kroppen. Som en omvänd dammsugare. I den senare fick alla inblandade, inklusive fotografen, använda hörselkåpor…”
Vilka utmaningar står skönhetsindustrin inför i framtiden, anser du?
”Att bli hållbar och inte minst etisk. Skönhetsindustrin är en stor miljöbov när det kommer till framställning och transporter men också hur människor behandlas som arbetar med produktionen. Branschen behöver bli mer transparent och ett globalt förbud mot djurförsök måste tas fram”.
Favoritstad i världen? 
Tokyo och Köpenhamn.Två kontraster. En bullrig och en lugn stad. Tokyo för innovationerna och kontrasterna. Köpenhamn för att det var den första storstaden som jag hade chans att upptäcka som ung. Och den håller än!

Så sätter du fast lösögonfransarna

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Med lite träning är det ganska lätt att sätta dit lösögonfransarna så att de smälter i hop med dina egna fransar. Foto: Skönhetsredaktörerna.seHur sätter man fast lösögonfransarna? Det är en av de vanligaste frågorna vi får från våra läsare!

 

I senaste numret av Gala Magazine tipsar vi om hur du sätter fast dina lösögonfransar snabbt. Och snyggt, inte minst.
Lösögonfransar ger en fin inramning till ögat och med lite träning går det att sätta fast fransarna lättare att du anar.

1. Applicera mascara på dina egna fransar innan du börjar. Låt torka. Vänta med ögonskuggan eftersom huden måste vara ren för att den konstgjorda fransen ska fästa i den egna fransraden.

Sätt fransen så nära din egen frans det bara går. Knip ihop fransarna med varandra

2. Lossa fransen från etuiet och applicera en tunn sträng av limmet på fransen. Låt limmet härda i en minut. På de flesta apotekskedjorna kan du köpa både svart och genomskinligt lim till fransarna.
3. Börja vid ögats insida och tryck fast fejkfransen med pekfingret så nära din egen fransrad som möjligt. Håll fast några sekunder under lätt tryck.
4. Tryck ihop den artificiella fransen med din egen fransrad med hjälp av tummen och pekfingret för att fixera fransen. Ta eventuellt en trubbig pincett till hjälp och tryck ihop fransen med dina egna. Speciella ögonfransverktyg finns även att hitta i välsorterade parfymaffärer.
Tips: Innan du sätter lim på fejkfransen mät den längs med ditt ögonlock och klipp av eventuellt utstickande fransar. Fransarna går att återanvända om du är noga med att ta bort limmet försiktigt efter användning.

Varannan vecka får du handfasta skönhetstips i Aftonbladets nya tidning. Gala Magazine.

Svenska Sweed lashes 3D lösögonfransar prydde flera kändisar under MET-galan i New York.
Sweed Lashes, Boo 3D, 199 kronor

Skönhetsredaktörerna fyller fem år

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
LoggaFacebook

 

Det är fem år sedan Petra och jag beslutade oss för att gå in i bloggvärlden och vilken fantastisk resa vi har haft. Så många spännande möten, intressanta personer, läsare och experter vi mött.

Och vad vi har provat produkter och behandlingar. Många bra, men även många dåliga. I dag är det fem jordsnurr sedan vi startade bloggen och det firar vi med ny header och ett nystartat instagramkonto! Följ oss på @skonhetsredaktorerna.se. Och inboxa oss om vad ni helst vill läsa om här på bloggen!

Tack för att ni finns!

Agneta och Petra

Tre frågor till Apotekets toxikolog Winta Woldai

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Screen Shot 2017-06-15 at 11.52.44

Hur står det till med palmoljan i Apoteket AB:s produkter? Upphandlas den etiskt? Varför håller EU och REACH på att se över aluminiumsalter i antiperspiranter och varför är de ekologiska valen begränsade på Apoteket AB… Där har ni frågorna jag ville ställa till Apoteket AB:s namnkunniga toxikolog Winta Woldai. När Apoteket AB kontaktade mig tvekade jag inte en sekund! Klart jag ville göra det!

Winta Woldai är Apoteke AB:s toxikolog och kan allt om ingredienserna som finns i Apotekets produkter. Foto: Apoteket
Winta Woldai är Apoteket AB:s toxikolog och kan allt om ingredienser. Foto: Apoteket

 

 

Här är länken till artikeln på Apoteket AB:s hemsida!

Jag tipsar även om mina favoritprodukter ur Apotekets sortiment!  Och avslöjar den ”hemliga krämen” som du måste fråga efter, eftersom den förvaras i kylskåp bakom disk… Calmuril. Don´t miss this hidden secret…

5 frågor om eyeliners – så gör du

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
I senaste numret av Aftonbladet Söndag tipsar jag om hur du lyckas med att applicera din eyeliner.
I senaste numret av Aftonbladet Söndag har redaktionen gjort ett stort test av eyeliners och där tipsar jag om hur du lyckas med att applicera din eyeliner på bästa sätt.

 

I senaste numret av Aftonbladet Söndag är jag intervjuad av reportern Hanna Radtke Bergström om hur man bäst använder eyeliners. Här kommer svaren i sin helhet.

Hur använder man en flytande eyeliner?

Det kan vara lite knepigt och det krävs mer träning än med en kajalpenna. Sätt pekfingret i den yttre ögonvrån så att huden sträcks och börja applicera inifrån och utåt ögonlinjen. Alternativt kan du fästa en tejpbit över ögonlocket som du följer för att få en fin linje.”

Vad är skillnaden på flytande eyeliner och en fast kajalpenna?

”En fast kajalpenna kan du sudda ut och har fler användningsområden. Du kan även fylla i den inre fransraden för att skapa djup i ögat. En flytande eyeliner ger mer precisa drag.”

Screen Shot 2017-04-18 at 16.11.13
För att få en perfekt linje kan du ta tejp eller ett kreditkort (!) till hjälp och följa med eyelinern

Vad ska man tänka på när man väljer eyeliner?

”Jag tycker att man ska välja en som är vattenfast. Och titta noga på hur tippen är uppbyggd. Välj en eyeliner som har en spets som liknar de som finns på tuschpennor. Följsamhet i spetsen ger bäst resultat.”

Är det något man ska se upp med?

”Ja, eyeliners med glitter om du har kontaktlinser. Glittret kan hamna i ögonen.”

Vilka sminkmärken använder du helst själv?

”När det kommer till ögonsmink älskar jag märket Trish McEvoy. Jag tycker att de är överlägsna när det gäller liners och kajalpennor. Så gillar jag Benecos, ett ekologiskt märke med bra linertipp.”

Intervju med Agneta i Naturligt Snygg!

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Klicka vidare till sajten Naturligt Snygg för att läsa hela intervjun
Klicka vidare till sajten Naturligt Snygg för att läsa hela intervjun

 

I veckan blev jag intervjuad av webbredaktören Lovisa Carlberg för sajten Naturligt snygg . I intervjun kan du läsa om min syn på skönhet, vilka produkter jag gillar och vilka mina förebilder är.

Säker klinik – så vet du om en klinik du besöker är seriös

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Ta alltid reda på fakta om kliniken du besöker. Ställ frågor. Vad använder de för preparat? Är personalen sjukvårdutbildad? Kan du göra en skadeanmälan om det går fel?
Ta alltid reda på fakta om kliniken du besöker för olika skönhetsingrepp. Ställ frågor. Vad använder de för preparat? Är personalen sjukvårdsutbildad? Kan du göra en skadeanmälan om det går fel? Etc

Fillers, botox, syra och laserbehandlingar. Hur vet man att kliniken man väljer att göra ett etstetiskt ingrepp hos, kan sin sak och är säker att anlita? I dag finns det i stort sett inget som helst konsumentskydd för personer som efterfrågar estetiska klinikbehandlingar.

”Säker klinik” är en sajt som försäkringsbolaget IF tagit initiativet till. På Säkerklinik.se kommer du att kunna hitta certifierade kliniker som är bedömda utifrån kriterier som, utbildad personal, säkerhestänk, etik, uppföljning och att de ger  dig möjligheter att göra en skadeanmälan om något gått fel.

Sajten är fortfarande under uppbyggnad, men jag gillar initiativet att göra branschen säkrare och underlätta för konsumenter att göra bra val fram tills dess att Socialstyrelsen får ändan ur vagnen och reglerar marknaden. Idag får du vända dig till konsumentombudsmannen om du är missnöjd… Hjälp!

På sajten får du också hjälp att göra en skadeanmälan om det gått åt pipan med ditt klinikbesök och de vägrar rätta till problemet.

Skadeanmäla vid felbehandling kan du göra här.

 

Hudskola – Så är huden uppbyggd

av Agneta Elmegård, Aftonbladet

 

Hudens olika lager har olika funktioner men med samma syfte. Att skydda oss. Lär dig mer om huden och du kommer att förstå vad krämerna du använder egentligen kan göra. Bild från healthyskinsolutions.
Hudens olika lager har olika funktioner men med samma syfte. Att skydda oss. Lär dig mer om huden och du kommer att förstå vad krämerna du använder egentligen kan göra. Bild från healthyskinsolutions.

Huden är människans största organ och har till uppgift att skydda oss från yttre påverkan som nötning, bakterieinsläpp, olika typer av vätskor, solstrålar etc. 
Huden består av flera olika lager som alla har till uppgift att skydda vår kropp. Hud är ca: 0,5 – 3 mm tjock beroende på om du är man eller kvinna.

Huden delas in i tre lager. Epidermis (överhuden), dermis (läderhuden) och hypodermis (underhud).
I överhuden finns fem olika lager med celler. Lagernas tjocklek skiftar från 0,05 mm till 1,5 mm. Överhuden är skalet, den yttersta utposten. Den ska du inte skada med överdriven peeling.

Det översta hudlagret, ytan, är det vi ser med blotta öget. Den består av döda hudceller som binder ihop sig som ett kit av tegelstenar (döda keratinocyter) och som hålls fast av fetter (lipider). Hud som blir torr och fjällar har i studier visat sig ha förändrade sammansättningar i fetterna i det översta hudlagret .

I läderhuden, dermis, finns allt som är viktigt för att huden ska se frisk ut. Där finns blodkärl, nervtrådar, immunförsvar och mycket annat viktigt.
Två lager ner i huden, i hornlagret, finns en barriär. Den så kallade hudbarriären. Den är bara en hundradels millimeter tjock och så sent som 2012 förstod man hur den var organiserad och upptäckten är svensk (docent Lars Norlén på KI). Genom hudbarriären släpps inget igenom om man inte på ett eller annat sätt mekaniskt påverkar huden så att den kapitulerar och släpper igenom ämnen (syror med låga ph-värden och ämnen med små molekyler etc).

Underhuden, hypodermis, fungerar som värmeisolering, viktig fettdepå och är en skyddande stötdämpare åt hudens ömtåliga delar (blodkärl och nervändar etc). Här regleras vävnadernas vätskebalans och här sitter underhudsfettet.
Traditionella hudvårdsprodukter, sådana du kan handla i affären och över disk, arbetar bara i de yttersta 2 – 3 hudlagren (sorry att behöva göra dig besviken. Vad försäljarna än säger kan produkterna inte nå djupare. Om de skulle göra det skulle de gå under medicinska lagar och vara receptbelagda).

Hudkrämer kan alltså bara nå de yttersta cellernas lager och möjligen hjälpa dem att hålla sig friska och på så vis hålla barriärfunktionen intakt.
Allt annat är bullshit! Dessvärre. Krämer som säger sig påverka ansiktets muskler. Hur djupt måste inte dessa gå? Glöm detta skitsnack.

För att en ingrediens ska kunna ta sig ner genom alla hinder inklusive hudbarriären måste den också ha en molekylstorlek som är minimal. För att vara exakt, mellan 70 – 180 nanometer. (1 nanometer är 1 miljarddel av en meter). Inom hudvård är detta otroligt ovanligt. Det också.

Med detta sagt! Det finns inga mirakelkrämer!

Källor: SHR, KI, Healthyskinsolutions

Vad är fria radikaler? Och vad gör de åt huden?

av Agneta Elmegård, Aftonbladet

 

 

Under hudens yta pågår det hela tiden en massa kemiska reaktioner. Foto från Getty
Under hudens yta pågår det hela tiden en massa kemiska reaktioner. Foto: från Getty

Fria radikaler sägs vara boven i dramat till de flesta rynkorna vi får i huden. Nu ska jag försöka förklara på ett enkelt sätt vad fria radikaler är för ngt. Enkelt kan man säga att fria radikaler gör många dumma grejjor i huden och därför ska man försöka undvika saker som skapar de här reaktionerna (sol, rökning, avgaser etc). Fria radikaler kan för det mesta delas  in i fyra olika grupper. Och inte sällan sätts det igång en kedjereaktion i huden som gör att åldrande och rynkor uppstår.

Nästa fråga. Hur motverkar man fria radikaler? Med antioxidanter. Men det är ett annat inlägg!

1. Reaktiva syreföreningar (ROS)
Uppkommer genom att enzymer reagerar på inre processer i kroppen men även genom yttre faktorer som UV-strålning. ROS gillar fett och dras till fosfatlipiderna, något som det finns gott om i cellmembranen. När de möts sker det en kemisk reaktion som kemister kallar för lipid peroxidation och som gör att proteiner, kolhydrater och DNA bryts ner.

2. Reaktiva karbonylämnen (Reactive Carbonyl Species – RCS)
Dessa fria radikaler bildas när ROS (reaktiva syreföreningar) reagerar på fetter – lipid oxidation och glykering av proteiner. (RCS är speciellt aggressiva och angriper DNA och proteinmolekyler och är mer giftiga än ROS)

3. Reaktiva kväveämnen (Reactive Nitrogen Species- RCN)
De här är molekyler bildade av kväveradikaler. De bildas när ROS reagerar på kväveinnehåll som exempelvis salpetersyra som lätt tränger igenom olika membran. Den här fria radikalen är inte speciellt aggressiva i huden eftersom den inte stannar kvar i huden utan lätt bryts ner
4. Reaktiva svavelämnen (Reactive Sulphur Species – RSS)
Den här fria radikalen kan uppstå när en ROS-elektron (se ovan) hakar på en sulfatatom i en organisk molekyl och bildar en svavelradikal. Låter knepigt va? Den här svavelatomen kan framkalla Thiol -radikaler (RS) genom oxidation av enzymerna metionin, cystein, glutation och proteiner. Dessa kan i in tur senare reagera med andra fria radikaler. Och det här här verkligen inte bra.

Ingrediensen: Vad är PEG?

av Agneta Elmegård, Aftonbladet
Peg finns i 500 olika varianter och är väldigt vanlig i hudvård.Ursprunget är olivlja men den kemiska processen gör att den kommer väldigt lång från det man kan kalla naturligt
Peg finns i 500 olika varianter och är väldigt vanlig i hud – och hårvård. Ursprunget är olivlja men den kemiska processen gör att den kommer väldigt lång från det man kan kalla naturligt när allt är klart!

Du har säkert sett PEG i inci-listan och undrat vad fasiken det är för någonting. Ska försöka förklara det enkelt.

PEG – polyethylene glycol (Förväxla inte med propylenglykol) utvinns ur olivolja genom en process som innebär att olivpljan kondenseras med etylenoxid, ett lösningsmedel från petroleumindustrin.
Det finns ett femhundratal olika PEG – varianter som används i skönhetsindustrin.

PEG-10-estrar används exempelvis som lösningsmedel för eteriska oljor. Fungerar också som emulgeringsmedel och är fuktighetsbevarande på huden. Kallas ibland för Macrogol eller Carbowax.
I parfymer används den som ett lösningsmedel och i hårvård så kompenserar peg-estrarna för den uttorkande effekten som schampo med tensider kan ge.
Ju högre PEG- tal desto lättar har den att emulgera (blanda) tunnflytande krämer. PEG gör även krämer vitare.
PEG löser sig i vatten. Jag tycker inte att PEG-ingrediensen hör hemma i ekologiska produkter.

Källa: Wikipedia, Shenet

Sida 1 av 4

Apoteket AB har nominerat vår egen Agneta Elmegård som 'Årets skönhetsskribent 2015'!
Apoteket AB nominerade 2015 Agneta Elmegård till 'Årets skönhetsskribent'!

Agneta Elmegård Akademikliniken Chanel ekologisk hudvård Estée Lauder Foundation Kate Moss Kim Kardashian L'Oréal Lancôme Lush MAC Cosmetics nagellack nischparfym parfym solskydd sulfatfritt schampo the Bodyshop The Body Shop Weleda

Följ på Bloglovin

Senaste inläggen
  • Tjänstgörande redaktörer: Ellinor Brenning och Karin Selåker Hangasmaa
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB